Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 - Edv. Alkman: Ny lyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY LYRIK.
5_73
vissa diktare syssla med. I hans värld herska försonlighet och samhällsfrid.
Gud gifve, att man vore medlem af den idealstat, från hvars »Eftersommar»
han gifvit oss så älskliga kulturbilder! Jag kan omöjligen underlåta att
meddela samhällets grundlag. Den heter:
För glädjens skull.
"Med ärter och med kål sätt täppan full,
du lök och mejram gärna in där passé,
men spar ett litet hörn till eldröd krasse
för ögonfägnadens och glädjens skull.
Med svarfstol, virke, spinnrock, spån och lin
och bråte låt din stuga proppas,
men spar en klarögd ruta, att han knoppas
i soFn, en enda vänlig balsamin."
Hugo Tigerschiöld har i år hunnit till »Nya dikter», — ett farligt
stadium, där man ej längre får vara blott »lofvande», utan äfven har gamla
förbindelser att infria. Jag känner mig frestad att anmärka, att Tigerskiöld
lofvat ett, men håller ett annat. Han lofvade i sin första diktsamling att i klara,
om än något tunna färger ge diktens lif åt det hemlighetsfullt underbara, som
lefver naturens lif djupt inne i våra gamla skogar; —• att mana fram den
innersta meningen i de högtidligt sorgsna ackord, vinden spelar i furornas
toppar; — eller att fylla sin sång med den ande, som lyfte sig ur skummet, när
vågorna slogo ihjäl sig mot kullerstenarne på strandvallen. Att han tröttnat
på’ detta, finna vi snart i hans »Nya dikter» — med saknad, ty hvad han i
stället bjuder oss är knappast det förra värdt. I en för förståndet något
krång-1% dikt berättar han, huru han numera förtjuses af en »ny skog»:
"en djupare och trängre
emot mig grät och log".
»Den nya skogen» är en tämligen metafysisk symbol för människolifvet,
.dit skalden nu — den suveräna evolutionsläran jämlikt -— höjer sig från
natur-lifvets »lägre» stadium. Nåväl, han har i »Den nya skogen» samlat ett och
annat blomsterknippe, friskt i doften och med klara, rena färger, t. ex. »Från
gatan», »Mottagen», »Från södra bärgen». Ingen af dessa dikter uthärdar
dock jämförelsen med de fynd han gör, när han återvänder till sin gamla skog,
som är så frisk i julkylan, att »Gamle Lars», stackare, förfryser själfva
julnatten. • -
När poesiens genie kallade Tigerschiöld, sade hon helt säkert: »Föd
mina lam!» I sin nya diktsamling har han varit denna kallelse mycket tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
