Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 19–20
- Literära notiser
- Den krigshistoriska literaturen (Claës Bratt, Gustaf Lagerhjelm, P. B. Regnér, Yorck von Wartenburg)
- ”Agamemnon”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERÄRA NOTISER.
629
på 1700-talet» (Stockholm, Fahlcrantz & C:o, kr. 1) redogör P. B. Regnér på grund
af rikhaltiga källor för så väl krigshändelserna i Vesterbotten 1809, som ock
kanske hufvudsakligast för de lidanden det arma landskapet underkastades, och
ingen, som det ringaste älskar sitt land, torde väl efter den lilla bokens
genomläsande kunna afhålla sig från tanken, om det icke är rådligast att genom
tillräckliga försvarsanordningar hålla fienden på afstånd.
Ären 1875 och 1876 utkom i Tyskland ett ytterst anmärkningsvärdt
arbete af en ung officer, grefve Yorck von Wartenburg, nämligen en studie
af »Napoleon als Feldherr». År 1889 "utgaf Militärliteraturföreningen i svensk
öfversättning detta arbetes förra del under titeln »Napoleon som härförare»
(kr. 4: 50), och i år har senare delens förra häfte följt efter, i hvilket vi
förflyttas till december 1812. För den, som vill studera den förste Napoleons
märkvärdiga personlighet, erbjuder detta arbete den bästa hjälp, ty man säger
icke för mycket, om man kallar det mästerligt, och samma omdöme kan med skäl
gifvas äfven åt öfversättningen, hvilken är utförd af löjtnanten Gustaf Moberg.
C. N- n.
*
t-❖
"Agamemnon", Aischylos’ tragedi, har nyligen öfversatts till danska af
Niels Möller (Köbenhavn, Philipsens förlag, 1891).
Goda Öfversättningar af de antika mästerverken äro af betydelse så väl
för själfva det språk, hvartill de öfverflyttas, som för detta språks literatur. De
många främmande föreställningar och uttryckssätt, som skola tolkas, äro egnade
att Öka språkets smidighet och rikedom, och å andra sidan måste som en
vinning räknas hvarje tillfälle för den bildningssökande publiken att hemta
intryck af den antika diktningens flärdlösa oeh ädla uppfattning, dess genom sin
enkelhet imposanta komposition, dess friska och på sak gående, om ock
stundom — såsom hos Aischylos — naivt bildrika stil.
Niels Mollers öfversättning af det storslagna Aischyleiska sorgespelet kan
räknas till antalet af goda öfversättningar. Originalets innehåll är ej blott
korrekt återgifvet — några smärre missuppfattningar såsom i vv. 67, 510, 679 f.,
910 ff., 930, 1007 f., 1232, 1345, 1492 fi, 1712 sakna vidare betydelse —,
utan äfven på ett välljudande språk och med poetisk känsla. Sällan stötes
läsaren af ett matt eller smaklöst uttryck såsom (1009 f.)
O Zeus, o Zeus fuldbyrder! opfyld mig min bøn!
Og se da til, du fuldt forøver det, du ved.
eller (1241)
Så gik I vel på vante vis til favne-tag?
eller (1291) tvefods-løvinden.
Såsom lyckligt återgifna ställen må framhållas vv. 178 — 86, 447 — 56,
782 — 812, Kasandras strofer från v. 1172, 1630 — 39.
I versformen har öfvers, ej strängt följt originalet. Detta förfarande bör
möta gillande, ty ett’modernt Öra torde ej utan vidare vara i stånd att
uppfatta flertalet antika rytmer, allraminst i det grekiska dramats korsånger. Så
väl anapestpartierna som korsångerna äro till största delen återgifna i en fri
anapestisk-jambisk eller daktylisk-trokeisk meter. Denna uniformering synes
emellertid ej gifva någon rätt föreställning 0111 Aischylos verskonst, där trokaiska
och jambiska rytmer ha ett stort utrymme, utan snarare påminna om Euripides’
manér. Att i dialogen originalets sexfotade jamber bibehållits, förefaller
inkonsekvent och verkar störande. Den moderna dialogversen, blankversen,
hade, då versformen i Öfrigt är förändrad, gifvetvis varit att föredraga.
Öfversättaren gör äfven ett vidsträckt bruk af rimmet, hvaremot ingenting
egentligt kan anmärkas. En del korsånger äro allt igenom rimmade. Men
då andra blott delvis rimmats och rimmen ofta äro långt aflägsna från hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 19 02:24:03 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1891/0637.html