Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litterära notiser - I den sociala frågan (Eugen Richter, Franz Mehring, Maurice Block)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTER.Ä.RA NOTISER. 67
- - - - - - - - - - - - - - ~
komma att te sig, om socialismens teorier verkligen blefve satta i praktik. "Hjälten" i denna
historia är en tarflig bokbindare, som sluter sig till socialismen och får den tvifvelaktiga lyc-
kan att i sin egen och sin familjs erfarenhet pröfva tillämpningen af sitt statsideal. Det är
icke i någon värld af höga tankar, som vi här införas; slika höra ej hemma hos den heder-
lige handtverkaren; men just genom att frågan här endast gäller de mest hvardagliga för-
hållanden, blir framställningen så lätt begriplig och argumenterna så påtagliga.
I Tyskland har denna broskyr framkallat en mcJtskrift af Franz Mehring, "Herrn Eugen
Ric::hters Bilder aus der Gegenwart. Eine Entgegnung" (Nurnberg 1892, Wörlein & Comp.).
Arten af dennes försvar för socialismen är ett eklatant exempel på socialisternas brist på
dugande andliga vapen. Det är egentligen tvänne hufvudargument han rör sig med. Det
ena är detta: socialismen skall aldrig leda till de påstådda orimliga konsekvenserna, ty Yår
tids samhällsvetenskap har nu en gång för alla lärt oss, att "ett nytt samhälle kan aldrig
uppstå, inrnn dess materiella existensvi1lkor b)ifvit rufvade färdiga i det gamla ·samhällets
sköte". Det sanna häri är naturligen endast det, att beståndande kan ingen samhällsform
blifva, med mindre än att dess yttre förutsättningar äro för handen; men naturligen kunna
just i trots af "existensvillkoren" olyckliga försök göras. Historien regleras ej ens på det
ekonomiska området blott af de yttre förhållandenas undantagslösa naturlagar, utan ock af
de mänskliga passionernas och den mänskliga förblindelsens nyckfulla ingrepp. - Den socia-
listiske apologetens andra hufvudargument är heller icke af gedignare halt. Han förebrår
Richter, det denne genom sin kritik af den socialistiska framtidsstaten fört in diskussionen
på orätt gebit: frågan är icke om hvilken framtid, socialismen bjuder på, utan om de förhål-
landen, som i nutiden det kapitalistiska samhället erbjuder. Denna replik är likartad med
det försvar, som charlatanerna pläga använda för sina universalmedel. Den insiktsfulle läka-
ren afråder tillgripandet af charlatanens "arcanum" på den grund, att detta i själfva verket
skulle medföra ännu värre sviter, än den nuvarande sjukdomen. Charlatanen och hans lätt-
trogna publik äro därvid genast färdiga med genmälet: "Se, huru omänsklig och grym denne
läkare är, han vill icke, att sjukdomen skall botas!" - Ett böra vi dock lära af detta fel-
slut: de som vilja bevara och utveckla den nuvarande samhällsordningen få icke hjälpa soc+a-
listerna att förvandla denna sofism till en logiskt felfri slutledning. Vi mena: de måste både
genom ärlig och kraftig handling lägga i dagen, att de icke förneka den sociala sjukdomens
befintlighet och i’cke tveka att anlita till dess botande alla på något sätt till buds ståe11de
verkligt helsobringande medel.
Det andra af oss ofvan åsyftade arbetet bär titeln "En strejk och dess följder" (öfvers.
af Mauritz Boheman. Stockholm r892. Hugo Geber, kr. r: 50) och är författadt af den
franske nationalekonomen MAURICE BLOCK, medlem af institutet. Äfven detta arbete inne-
håller i den lättlästa formen af en enkel berättelse en lärorik belysning af den sociala frågan.
Under formen af en diskussion på ett arbetaremöte diskuteras äfven här socialismens utopi
och likaledes de moderna sträfvandena för en normalarbetsdag. Följer så därefter skildringen
af en strejk vid tvänne maskinfabriker, hvarvid läsaren får göra en varnande bekantskap med
det typiska förloppet af ett dylikt arbetareföretag. Man blir vittne till huru yrkesagitatorer,
som intet hafva att förlora, äro de som sätta arbetsinställelsen i gång; huru genom andras,
likaledes egentligen utomståendes intressen några af arbetarne förledas till våldsamheter, som
kosta tvänne människor lifvet, och till sist är arbetarnes vinst endast den, att båda fabri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
