Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Otto Varenius: Nyare unionell litteratur. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE UNIONELL LITTERATUR. 215
ock utöfvat ett högst väsentligt inflytande och under nära ett fjärdedels sekd
i hufvudsak bestämt uppfa~tningen a_f unionen, - åtminstone på denna sidan
Kölen. För att rättvist bedöma detsamma och de resultat, till hvilka dess högt
aktade författare kommit, bör man emellertid komma ihåg, dels att när det
skrefs, 1863, voro en massa unionen rörande högst viktiga handlingar icke
tillgängliga för begagnande, dels att arbetet kom till i en i unionelt afseende
upprörd tid, medan opinionsvågorna ännu gingo höga efter 1860 års strid om
ståthållareämbetet. Under sådana förhållanden låg det nära till hands att söka
inverka lugnande genom att göra en medlande uppfattning gällande, isynnerhet
som den svenska ståndpunktens representanter i den föregående krisen gjort
sig skyldiga till åtskilliga rätt betänkliga misstag, h vilka påkallade opposition
och vederläggning. Så t. ex. gick V. F. Dalmans bekanta motion vid 1859-
60 års riksdag därpå ut, att konungen skulle underställa ståthållarefrågan stän-
dernas pröfning, fastän, hvilken karakter man än må tillerkänna norska grund-
lagen, det dock måste medgifvas, att de bestämmelser i densamma, som röra
ståthållarskapet, ej äro af natur att falla inom den svenska representationens
beslutandeområde. Vidare framkomma sådana påståenden, som att Norr-
männen 18 14 · erkände men icke valde Karl XIII till Norges konung, andra
likartade att förtiga.
I detta sammanhang bör emellertid betonas, att dessa misstag, lätt för-
klarliga på grund af den hithörande forskningens dåvarande outvecklade stånd-
punkt, rörde endast så att säga frågans utanverk, och att den då häfdade
svenska uppfattningen af unionen hvarken står eller faller med dem. Tvärtom.
leddes den svenska opinionen i denna kris af en i hufvudsak riktig åsikt om.
unionen och af en patriotism, en förmåga att sätta fosterlandets vitala intressen
utom och öfver partiförhållandena, som våra dagars Sverige gjorde väl i att
efterlikna. Det föll icke den tidens liberaler, en Anckarsvärd, en Dalman, en
’Björck in att söka konungamaktens försvagande och de demokratiska makt-
elementens stärkande· på bakvägen af ett förbund med den norska radikalismen.
med främjande af norska särintressen på Sveriges och unionens bekostnad; de
gingo i stället främst i striden, för hvad de ansågo vara fäderneslandets rätt..
Den uppfattning, som härunder ledde dem, har också, om än under en lång
tid förkväfd, på sistone left upp till nytt lif, stärkt af den vetenskapliga bevis-
ningens makt.
Ar 1889 utkom första delen af Professor 0. Alins vidlyftigt anlagda
arbete: Den svensk-norska unionen. Denna del behandlar unionsfördragens-
tillkomst. Det är, som man ser, samma ämne som det, hvilket utgjorde före-
målet för det Rydinska verkets historik, men undersökningen har här åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
