Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9–10
- Litterära notiser
- D:r Alfr. Backmans experiment i clairvoyance
- “Latinet i framtidens skola“ (Johan Bergman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
LITTERÄRA NOTISER.
inom så många andra grenar af vår forskning, är det nödvändigt att sätta omsorgsfulla, om-
fattande och ihärdiga experimenter i stället for löst prat, vare sig lättroget eller förnekande,
hvaraf vi redan hafva tillräckliga kvantiteter.
Alla, som allvarligen studera dessa frågor, äro redan skyldiga D:r Backman tack;
och skola blifva det i ännu högre grad, om hans öfriga göromål skulle medgifva honom att
systematiskt fortsätta den serie af lofvande experimenter han påbörjat."
*
"Latinet i framtidens skola" är titeln på en märklig uppsats, hvarmed Dr Johan
Bergman, föreståndare för Djursholms nya läroverk, bidragit till ett af de senast utkomna
häftena af "Pedagogisk Tidskrift". Han utgår däri från en mycket pessimistisk uppfattning
om de latinska studiernas framtidsutsikter vid våra läroverk. "Ingen" - säger ban -
"ingen, äfven den mest hängifne latinvän, torde kunna undgå att inse, att utvecklingen går
i riktning af latinets undanskjutande ur allmänbildningen. Utan allt tvifvel skall det en gång
öfver alla andra ämnen dominerande språket förr eller senare intaga samma snart sagdt till
blott potentialitet hopkrympta ställning, som t. ex. hebräiskan sedan några årtionden intager.’’
Mot en delning af framtidens skola i tvenne skarpt skilda arter, latinläroverk och realläroverk
(såsom ju bl. a. förordats i en uppsats i denna tidskrift), anser förf. så väl lokala som peda-
gogiska intressen uppresa sig. Och äfven om en sådan boskillnad mellan den lärda och
den allmänna bildningen skulle försökas, så blefve det dock knappt en anhaltsstation i latinets
resa vägen utför. Snart skulle latinläroverkens antal inskränkas (till en början uppblandas
med realklasser}, och så fortgår sedan utvecklingen igen sjn obevekliga gång. Snart nog måste
därför, enligt förf:s åsikt, latinläraren vara beredd att få börja sin undervisning först i sjätte
klassen och det endast med t. e. x. 4 timmar i veckan (jfr den valfria grekiskans ställning
för närvarande).
Men om så till vida Dr Bergman är ganska pessimistisk i sin uppfattning, så är han
däremot mycket optimistisk med afseende på följderna af en sådan ordnings införande. Hans
dristiga yttrande härom är nämligen:- "Låt gärna latinlärdomens ofruktbara delar falla. Kon-
centrera undervisningen på det väsentliga, förbättra metoderna, och latinet skall icke förlora
på ett inskränkt timantal och ett framskjutande till en högre klass".
Huru skall detta vara möjligt? Huru kan den undervisning, som meddelas på t. ex.
4 år med 4 timmar i veckan, lemna ett väsentligen lika godt resultat som den, hvilken till sitt
förfogande har 6 år med 7 a 8 timmar i veckan? - Att detta är möjligt genom de angifna
medle_
n, undervisningens koncentrering och metodens förbättring, därom har förf. öfvertygats
genom egen lärare-erfarenhet. Han har nämligen vid Djursholms läroverk gjort försöket med
tillämpning äfven på latinundervisningen af den induktiva metod, som förfäktas af föreningen
"Quousque tandem". Och han anser sig därigenom öfvcrtygad, _att denna metod möjliggör
en fördubbling af kunskapsresultatet i jämförelse med den vanliga. – I likhet med tidskriftens
redaktion torde man dock böra förhålla sig något betänksam gent emot detta påstående.
Dr Bergmans erfarenhet är alltför enskild och kortvarig, för att medgifva säkra allmänna
slutsatsers drag~nde. Sakens nyhet och lärarens ovanliga intresse och skicklighet äro fak-
torer, som härvid torde spelat en stor roll och hvarmed man icke allmänt kan räkna. Men
i hvad fall som helst - det af Dr Bergman vunna resultatet tyckes vara så lofvande, att
saken icke får lemnas opröfvad: kunde man på detta sätt förlika de moderna intressena och
behofvet af klassisk bildning, så vore sannerligen det målets vinnande mycket värdt, äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0317.html
