Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9–10
- Litterära notiser
- Såsom förströelselektyr (Gustaf Schröder, “Lovisa Petterkvist“, Max O’Rell)
- “Strödda tankar“ (Rolf Schenström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRA NOTISER.
från en föreläsningsturne i Amerika, hvarunder han, jäktad af den företagsamme impressarion,.
nästan ständigt vistas i järnvägskupen och blott under några timmar rastar i den stad, där
han skall föreläsa. Under slik iltågsfärd ter sig det förbirusande panoramat helt naturligt en-
formigt nog, och detta tröttande enahanda har ock tryckt sin prägel på förf:s i samband här-
med mer än lofligt ytliga reseskildring. De reklamer han förbigående oupphörligt inströr för
de vänner, med hvilka han åt middag här eller superade där, liksom de upprepade sarkas.
merna mot tyskarna, tyda icke på riktigt god litterär smak. Men många roliga anekdoter äro
skickligt inflikade och några sidor innehålla verkligt elegant sagda och spirituellt tänkta obser-
vationer (t. ex. kap. XII om kvinno~nas ställning hos olika nationer). De talrika teckningarne,
hvarmed häftet är illustreradt, äro också merände1s verkligt roliga. Arbetet skulle otvifvel-
aktigt vunnit mycket på, om öfversättaren icke återgifvit det i dess helhet, utan i urva1. Med
ett hundratal af dessa 364 sidor hade det kanske på sådant sätt kunnat vara ett oblandadt nöje
att göra bekantskap, - i synnerhet om en del öfversättningsbrister skickiigare undvikits.
*
"Strödda tankar z· några af tidens vi’ktzgare frågor" är titeln på en broskyr, som
kapten RoLF ScHENSTRÖM nyligen tillegnat "Sveriges uppfostrare och uppfostrarinnor" (Sthlm
1892, Samson & Wallin). Innehållsförteckningen upptager följande ämnen: lidandets alimän-
het, nödvändigheten af reformer; Sverige ännu en gång strort; en viktig sida af skolfrågan ;
kroppsligt arbete; våra bostäder; vårt societetslif; sedlig själfbeherrskning; helbregdagörelsen
genom tron; gymnastiken och sporten; kvinnofrågan; den sexuella frågan. - Det finnes
bland dessa "strödda tankar" mycket att taga vara på och värdt att allvarligt behjärtas. Men
särskild uppmärksamhet torde böra skänkas åt, hvad förf. yttrar om gymnasti’ken och sporten.
Han är på det området en sakkunnig auktoritet (under 13 år föreståndare för ett sjukgym-
nastiskt institut Paris), och så mycket märkligare är därför den skarpa opposition, som han
riktar mot det moderna gymnasticerandet och sportväsendet. En , arm anhängare af Lings
vetenskapliga uppfattning af rörels-ernas betydelse för människokroppen, tyckes han emeller-
tid egentligen ej vilja veta af någon annan gymnastik än den sjukgymnastiska. För den fri-
ske är enligt hans mening arbete och fria lekar de enda naturliga formerna af motion, (med
undantag möjligen af en eller annan enkel rörelse, som t. ex. en person med alltför ensidigt
arbete bör lära sig att då och då utföra såsom motvikt mot de annars menliga följderna af
hans sysselsättning, liksom ungdomen under pubertetsåren borde göras till föremål för en
gymnastisk behandling, särskildt afsedd att afleda blodet från kroppsdelar, hvilkas utveckling
helst bör gå långsamt för sig och med minskade retningar). Men denna åsikt framställer
forf. ej blott såsom sin subjektiva mening, utan anför för densamma fysiologiska grunder och
rön ur sin egen erfarenhet, hvilka åtminstone för den icke fack-kunnige kunna förefalla be-
visande.
När man t. ex. genom progressiva spännböjande rörelser lär sig att slutligen, med ar-
marna uppsträckta, böja sig så långt bakåt, att händerna träffa golfvet, så sträckas därvid de
strama ryggkotslederna med sina hinnor, senor och muskler och andra partier så, att dessa
delars nutrition ökas och nya väfnader bildas. Häraf blir följden, att antingen måste man
hela sitt lif fortsätta dessa starka gymnastiska rörelser (hvilket nästan ingen gör), eller ock
inverka de af gymnastiken framkallade nya väfnaderna, hvilka i hvardagslifvet ej komma till
bruk, så, att hos kroppen uppkommer mindre behof af mat och dryck, en minskning i blod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0319.html
