Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - C. O. Nordensvan: Europas härar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EUROPAS HÄRAR. 33 1
stort antal som n1öjligt, och äfven de tekniska trupperna blifva före
trädda.
Till territorialarmen räknas ytterligare gendarmeriet, tull- och jägare-
personalen, hvilka äro militäriskt organiserade och i krig ingå i hären..
Då kriget härnäst bryter ut, kan Frankrike utan tvifvel sända i fält
en styrka, som hvarken med afseende på personalens styrka eller antalet
kanoner understiger Tysklands, och detta trots det, att dess folkmängd .
bibehållits vid samma storlek so1n år I 870 eller 38 millioner, under det
Tysklands stigit till 50 millioner.
Franska härens fredsstyrka har blifvit uppdrifven till 520,000 man,
förutom officerare, gendarmeriet och den talrika flottan med marintrup-
perna. Härens tillgång på utbildadt n1anskap uppgifves stiga till närmare
4 millioner.
Efter de stora missräkningarna I 866 och sedan genom utjämnande
af de gamla misshälligheterna mellan rikets båda hufvuddelar statsför-
eningen Österrike-Ungarn bildats, blef en af dess första omsorger att
återuppresa den delvis instörtade militära byggnaden. De flesta undan:
tagen från värnpliktens fullgörande borttogos genom rekryteringslagen af
år I 868, hvilken gick ut från en krigsstyrka af 800 tusen man. Enskilda
förbättringar och förstärkningar kund·e dock icke uraktlåtas, och främst
bland dessa må nämnas landstormslagen af år I 886, hvilken till stor del
frigjorde landvärnet från tjänsten hemma i landet. Kronan på verket
sattes slutligen genom I 889 års nya rekryteringslag, hvilken ökade den
styrka, som årligen ingår i härens led, och äfven införde andra förbätt-
nngar.
Truppernas sammansättning har under årens lopp undergått vissa
förändringar. Infanteriet upp~år nu mera till 102 regementen på 4 ba-
taljoner, 42 jägarbataljoner och 4 tre-bataljoners-regementen i Bosnien
och Herzegovvina, kavalleriet till 42 sex-skvadroners-regementen och ar-
tilleriet, son1 oupphörligt måst ökas, till 120 kanoner vid hvarje arme-
kår, af hvilket antal 24 äro afsedda för landvärnet. Ofvanberörda trup-
per äro redan i fredstid förenade i 3r infanteridivisioner och I 5 arme-
kårer jämte 4 kavalleridivisioner.
Förutotn alla dessa truppafdelningar böra vi äfven taga hänsyn till
Österrikes utmärkta tekniska trupper och till de reservtrupper, som utan
tvifvel komma att i krig uppsättas af regementena (en bataljon af hvarje
infanteriregemente o. s. v.). För att få ett rätt begrepp om den habs-
burgska monarkiens militära styrka är det dock nödvändigt att äfven taga
landvärnet i skärskådande.
Detta utgör en särskild del af krigsmakten, nästan fullkomligt skild
från själfva håren och lydande under sina särskilda ministerier, ett i
hvardera rikshälften. Hvardera af dessa uppställer 7 infanteridivisioner,
innefattande i den cisleithanska delen 92, i den ungarska 94 bataljoner,
hvartill komma i den förra 27, i den senare 60 skvadroner jämte i krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
