Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - C. O. Nordensvan: Europas härar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EUROPAS HÄRAR. 333
Den uppgift, som tillkonimer landstormen i de tyska härarne, är i
Italien anförtrodd åt territorialmilisen, hvilken dock går fran1om den
förra, därigenom att dess organisation är väl förberedd, och att en del
af dess manskap erhåller en nödtorftig öfning under fjorton dagar.
Territorialmilisen, som skall fullgöra tjänsten hemma i landet, sedan
mobilmilisen gått ut, beräknas uppställa icke mindre än 342 bataljoner
infanteri jämte trupper af de öfriga vapnen.
Om territorialmilisen icke medräknas, torde Italien kunna föra i fält
bortåt 500 tusen man infanteri och 22 tusen kavalleri med 11600 kanoner,
förutom trupper af öfriga vapen och tjänstegrenar, depoter o. d. Tillgång
på folk saknas icke, ty redan nu lära i härens rullor upptagas 1,600.poo
mer eller n1indre öfvade soldater. Italiens folkmängd öfverstiger något
3I millioner människor.
Rysslands krigsn1akt befann sig under sextiotalet ännu på en ganska
låg, för att icke säga barbarisk ståndpunkt. Dess invånarmassa erbjöd
visserligen en betydlig tillgång på soldater, och efter den verkliga hä-
rens nära på skedda fördubbling under åren 1863-65 uppgick freds-
styrkan med alla de trupper och anstalter, som räknades till hären, i
det närmaste till 800 tusen man; men hv~lken lång tid fordrades icke
för att bringa denna kolossala apparat på krigsstyrka och för att med
den då för tiden ännu ganska ringa tillgången på järnvägar samla en
något så när betydlig del af densamma på en krigsskådeplats 2 Först
efter veckor eller månader skulle så många af härens 47 divisioner kunna
vara samlade, att strid kunde upptagas med en europeisk stormakt, och
icke ens den rikliga tillgång på kavalleri, som kosakhärarna erbjödo,
skulle kunna göra någon ändring i detta hänseende. Artilleriet var dess-
utom fåtaligare och sämre• än i grannstaterna, och truppernas utbild-
ning lemnade åtskilligt öfrigt att önska. Rekryteringen hvilade allt fort-
farande på det gamla utskrifningssättets rätt godtyckliga grunder, om än
det tryck, krigstjänsten pålade den nyss från lifegenskapen befriade landt-
befolkningen, i någon n1ån minskats genom tjänstgöringstidens nedsätt-
ning först till tio och sedan till sju år.
Det dröjde dock icke alltför länge, innan man äfven i Ryssland tog
skarpt i tu med krigsmaktens förstärkning och förbättring. Genom ut-
skrifningssättets utbytande år I 874 mot en ordentligt genomförd allmän
värnplikt leddes krigsväsendet in på europeiska spår., och sedan följde
andra förbättringar tätt efter. Föga mer än en fjärdedel af den värn-
pliktiga årsklassen kunde eme1lertid inkallas under fanorna, hvare1not
alla andra till krigstjänst duglige öfverfördes till det oöfvade och oorga-
niserade riksvärnet. I sammanhang med tjänstgöringstidens minskning
från sex till fem eller fyra år har den årligen till tjänstgöring uttagna
delen af den värnpliktiga ungdomen gra<lvis ökats ända till 260 tusen
rnan, så att tillgången på utbildadt manskap vuxit utan fredsstyrkans
höjande. Riksvärnet har äfven börjat organiseras, och -en del af dess
yngsta årsklasser, som i storlek nära på gå upp mot själfva härens, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
