Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - C. O. Nordensvan: Europas härar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EUROPAS HÄRAR. 337
o. s. v. blifva Bulgariens hela fältstyrka, hvilken erfordrar en numerär af
ornkring 140 tusen man eller 2.,3 procent af befolkningen.
Äfven Turkiet har under de senaste femton åren ombildat sitt krigs-
väsende efter europeiskt mönster~ ehuru det är svårt att veta, huru långt
det hunnit med förändringarna.
Grekland har n1ed sträng tillämpning af värnpliktens grundsatser-
skaffat sig en ganska talrik här.
Beläget mellan tvänne stormakter, som ständigt hota att kom1na il
krig, påminner Rumäniens läge ganska mycket om vårt lands, om ock
vår gräns icke ligger så blottad som dess. I afseende på folkmängden
står Sverige med knappa 3(1 millioner efter Rumänien, och., om vi brödra-
folk verkligen ville litet mera förbrödras, skulle vi med vår större folk-
mängd kunna taga ett betydligt försteg framför rumänerna. Liksom Ru-
mäniens neutralitet år I 877 förbyttes till ett tvunget deltagande i kriget,_
en sak, som ännu en gång lätteligen kan upprepas, så kan fallet en
vacker dag också blifva med oss. Det kan därför icke skada att se.,.
huru Rumänien, den vesterländska kulturens yttersta utpost 1not östern,
beredt sig att möta en sådan möjlighet, och vi hafva särskild anled-
ning därtill, då det rumäniska organisationsarbetet erbjuder åtskilligt af
stort intresse.
År I 877 uppträdde rumäniska hären vid ryssarnes sida med 4 divi-
sioner’) som räknade 13 bataljoner infanteri, 8 skvadroner och 36 kano-
ner hvar och en, sedan de under de två senaste åren blifvit icke obetyd-
ligt ökade, synnerligen beträffande artilleriet, och sedan rekryteringen
blifvit förbättrad genom den förut tillåtna friköpningens afskaffande.
Trupperna delades i två hufvudslag, permanenta och territoriella ell,e1-
halfpermanenta. De förra1 till hvilka räknades 8 infanteriregementen på
2 bataljoner, 4 jägarebataljoner, 2 kavalleriregementen på 4 skvadroner,
4 artilleriregementen på 6 batterier, I ingeniörbataljon med 6 kompanier
och 2 trängskvadroner m. m., hade sitt manskap inne under tre år och
voro sålunda ständigt befintliga. De territoriella trupperna1 som utgjor-
des af 16 infanteriregementen n1ed tillsan11nan 33 bataljoner, 8 kavalleri-
regementen n1ed tillsamman 33 skvadroner och 9 batterier, hvilka sist-
nämdas personal i fred tjänstgjorde såson1 brandmanskap, hade endast en
mindre sta1n samlad jämte erforderligt manskap till polistjänst och sam-
mandrogos för öfrigt endast till öfningar.
Kriget var knappast slutadt., förrän härens ökning med ifver påbör-
jades. .1-L\ntalet territoriella infanteriregementen, s. k. dorobanzi, ökades
till 30 genom de flesta af de förra regementenas fördubblande; de terri-
toriella kavalleriregementenas1
de s. k. kalarassi, antal växte till I I; ar-.
tilleriet ökades med ett femte regemente, ingeniörtrupperna med en andra
bataljon och trängen n1ed ytterligare två skvadroner. Den betydelseful-.
laste utvecklingen skedde dock r882 då de fyra divisionerna ändrades
till armekårer. Infanteriet räckte till för den nya organisationen, sedan
två nya dorobanziregementen blifvit bildade –- förutom ett fristående t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
