Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - C. O. Nordensvan: Europas härar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EUROPAS HÄRAR. 339
darmeriet. Af dessa enheter befinna sig 39 infanteribataljoner, halfva
antalet skvadroner och alla tekniska trupper i ständig tjänstgöring, medan
återstående antal bataljoner och skvadroner hafva sitt manskap ständigt
till hands, så att de kunna samlas lika fort som våra indelta trupper i
de tätare bebyggda landsdelarne. Bakom denna till omkring 140 tusen
man med 432 kanoner uppgående här i första linien komma 33 fjärde
bataljoner och möjligen ett antal reservskvadroner såsom närmaste för-
stärkning eller fästningsbesättning, och bakom dessa kunna ytterligare
komma ett stort antal bataljoner, skvadroner och batterier af milisen, så
snart tillgång blir på befäl, ty manskap fattas ingalunda, och af denna
vara lemnar landstormen ytterligare allt, sorn behöfves. Taga vi ytter-
ligare i betraktande, att denna härs uppmarsch skyddas af den nyanlagda
befästningslinien Foksani–Nomoloasa-Galatz jämte befästningar vid Kon-
tanli (vid Svarta hafvet) och Czernavoda, att den med nutidens verksam-
maste hjälpmedel starkt befästa hufvudstaden Bukarest utgör en säker
stödjepunkt i landets försvar, att dess regering skaffat hären goda kano-
ner och för en betydlig kostnad utbyter de förra Martini-Henry-gevären,
näst det ryska Berdan-geväret säkerligen det bästa i Europa under I!-
millimeters-perioden, mot de modernaste mångladdare, samt att härens hela
utrustning befinner sig i fullfärdigt skick, så n1åste man erkänna, att ett
ordentligt arbete blifvit utfördt under de senaste tretton åren, och att
den unga rumäniska hären utgör en faktor, med hvilken dess stora sla-
viska granne icke kan underlåta att räkna, och denna härs årliga under-
håll kostar icke stort mera än vår nuvarande, i jämförelse med den ru-
mäniska högst blygsamma härsmakt.
Efter de förbättringar, som Schweiz’ militära organisation undergått
under de senaste årtiondena, särskildt genom antagandet af den nya här-
lagen år I 875 och landstormslagen I 886, ställa sig de schweiziska värn-
pliktsförhållandena på följande sätt: Hvarje schweizare är värnpliktig
från det I 7:e till och med det 50:e lefnadsåret. Årligen infinna sig vid
inskrifningsförrättningarna omkring 30._
ooo tusen 20-årige män, af hvilka
inemot hälften vanligen godkännas såsom fullt duglige till vapentjänst
och ingå i det s. k. uppbådet. De öfrige tilldelas landstormen. Tjänsten
i uppbådet räcker till och med 32:dra lefnadsåret, hvarefter de värn-
pliktige i I 2 år tillhöra landvärnet och slutligen i 6 år landstormen. Till
denna senare räknas dessutom alla öfriga någorlunda vapenföre medbor-
gare från I 7 till och med 50 års ålder samt därjämte frivillige utanför
dessa åldersgränser. Landstormsmännen erlägga värnskatt. Öfningarna
äro så fördelade, att en värnpliktig, som utträder ur landvärnets sista
klass, har, om han tillhört infanteriet, genomgått 45 dagars rekrytskola
och 75 dagars repetitionsöfningar; om han varit kavallerist, 80 dagars re-
krytskola och 80 dagars repetitionsöfningar; samt om han varit artillerist,
55 dagars rekrytskola och 85 dagars repetitionsöfningar.
Att dessa tidsmått i alla fall äro otillräckliga för åstadkommande
af en fullt krigsduglig här, ligger i öppen dag; och det är just detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
