Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Litterära notiser - Om D:r Backmans försök med somnambuler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litterära notiser.
Om D:r Backmans försök med somnambuler innehålla "Proceedings of the S o-
ciety for Psychical Research" ytterligare meddelanden (Part XXII, Vol. VIII), som vi i öfver-
sättning här meddela:
"Vi hafva emottagit åtskil1iga tillägg och upplysningar med afseende på de fall af clair-
yoyance, som d:r Backman anfört i Proceedings, Vol. VII Part XIX sid. 199 o. följ., (S. T.
I 89 I, h. I 2 o. I 3) hvilka vi här vilja framlägga under skilda rubriker. Det viktigaste af dessa
tillägg är en bestyrkt öfversättning af en berättelse, uppsatt af Generallotsdirektör Ankar-
crona, angående seancen den 21 september 1888, beskrifven på sid. 205 (S. T. h. 12 o. 13,
s. 391 ). Denna berättelse, som ä’r daterad den 28 januari 1889 är den äldsta skrifna berät-
telse, som vi ega, om denna seance; som vi skola se bestyrker den på det hela taget samt
kompletterar väsentligt den af baron von Rosen senare upptecknade redogörelsen.
Originalöfversättningarne och herr Wicksells nedan omnämnda uppsats finnas för fram-
tida liehof förvarade i vårt arkiv.
I. Herr Ankarcronas berättelse om Alma Rådbergs clairvoyance.
I slutet af nästlidne september månad företog jag en tjänsteresa längs kusten vid W e-
stervik för att inspektera några därstädes nyuppförda fyrar. I Oskarshamn gick jag ombord
på lotsångaren "Kalmar". Förutom besättningen funnos ombord: Lotskaptenen, baron v.
Rosen, friherrinnan och en ung tjänsteflicka vid namn Alma. I närheten af W estervik sam-
manträffade vi med lotskapten Smith från Norrköping. Om aftonen d. 21 :sta september lågo
vi med Kalmar till ankars i en vik på kusten. Som jag visste ått Alma var ett ovanligt
"medium", frågade jag henne, om baron v. Rosen kunde få hypnotisera henne. "Ja, gärna!"
svarade hon, ’’ så snart jag slutat diska!" Jag hade redan förut vidtalat baron v. Rosen. En
stund därefter kom Alma ned i salongen och förklarade, att hon nu vore färdig. Baron v.
Rosen söfde henne, och därpå bad jag honom fråga henne, om hon skulle vilja gå till mitt
hem i Stockholm, beskrifva det och se, hvad de hemmavarande hade för sig. "Jag har aldrig
förr gjort något sådant experiment, men jag skall försöka’’, svarade baronen. Och så försig-
gick experimentet ungefär på följande stätt.
Baron v. Rosen framställde frågorna.
Baron v. Rosen: Vill Alma gå till kommendör Ankarcronas hem Stockholm och se,
hur där ser ut? Alwza: Ja (hennes röst var svag och liksom hväsande).
Fråga: Är Alma där? Svar: Ja. F.: Hvad ser Alma? S.: Ett litet rum med myc-
ket, mycket mörka tapeter med guld på. F.: Hur många fönster? S.: Ett. F.: Hvad ser
Alma mer? S.: Två taflor; – den ena föreställer ett landskap, den andra ett sjöstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
