Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Litterära notiser - Om D:r Backmans försök med somnambuler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRA NOTISER. 35 9’
___ _ _ _ ___ __________________________________::.:_:;
Brauns invändning gäller experimentet med förutsägelse af lotterna (s. 203; S. T. s. 389).
Han drog själf numren vid detta tillfälle, men det är icke lätt att riktigt komma underfund
med, hvad han erinrar sig därom, alldenstund han icke svarat på ett bref från d:r Backman,
och de ord af honom, som hr Wicksell anför, äro något obestämda: "Jag kommer ej bestämdt
i håg de dragna numren, men jag vill minnas, att d:r Back.man efteråt sökte advocera för
saken, sägande t. ex. att summan af siffrorna i det dragna n:r I 8 var lika med det förutsagda
n:r 9, eller att det förutsagda n:r 4 eller 8 fanns i det dragna n:r 48 eller 84 !" Som svar
härpå lämnar d:r Backman en afskrift af ett bref från den officer, som vann på n:r 18 (denne-
vill icke, att hans namn publiceras), och två bref från andra officerare på samma regemente,
men hvilka icke voro närvarande vid själfva dragningen. Det synes, som om ingen nu själf-
ständigt minnes, hvilket n:r som först drogs. Där finnes ingenting, som rubbar, men ej heller·
någonting, som bestyrker d:r Back.mans hågkomst af att det för honom vid själfva tilldragel-
sen uppgafs, att det varit n:r 4. Alla tre officerarne, som skrifvit till D:r Backman öfverens-
stämma däri, att det andra numret var n:r I 8. I afseende på kapten Brauns dunkla hågkomst
af att det var först efter dragningen af numren, som d:r Backman sade, att clairvoyantens.
förutsägelse af "9" skulle kunna betyda 9 eller 18, står den ena personens minne mot den,
andras. D:r Backman erinrar sig saken så, att han skulle sagt det före dragningen; och som
han tillägger, att han gjorde sig mödan att vid tillfället se efter i dragnirigslistan för att icke
(då han icke var närvarande vid dragningen) blifva offer för ett skämt, så är sannolikt hvad
han erinrar sig det riktigaste. Frågan är likväl af fundamental betydelse för denna tilldra-
gelse och vi hafva här en illustration till den af d:r Backman nu fullt medgifna vikten af att.
iakttagelser och experiment upptecknas genast vid samma tillfälle.
VI. Det andra af de af hr Wicksell omnämnda brefven är från löjtnant Hageus, en
af dem som undertecknat protokollet (sid. 202, icke i S. T.) öfver ett experiment, då A!}na
Samuelsson beskrifves hafva bland annat riktigt uppgifvit, att antalet af de slantar, förråds-
förvaltare Ericsson hade i sin ficka, varit fem. "Löjtnant Hageus", säger hr Wicksell, "rå-
kade att i ett bref, som han för ett annat ändamål skref till mig, också tala om detta experi-
ment och hans version var (förunderligt nog) skiljaktig från berättelsen i d:r Backmaris upp-
sats, hvilken berättelse undertecknats af löjtnant Hagens själf bland andra. "Jag minnes-.
särskildt", säger han, ’’ då Anna blef tillfrågad, hur många slantar förrådsförvaltare Ericsson,
hade i sin portmonnä; hon svarade därpå (för så vidt jag kan erinra mig) "sju". Då vi sågo
efter, funno vi, att portmonnäen innehöll endast sex; men då hon vidhöll sitt påstående, sågo,
vi å nyo efter: v1 hittade då, förutom de sex slantarne, också en byxknapp, hvilken sålunda_
kompletterade antalet".
"Detta är utan tvifrel", fortsätter hr Wickscll, "samma experiment, som beskrifves i,
d:r Backmans uppsats, ehuru antalet mynt angifves olika; och då det är föga troligt, att den
detalj, som af löjtnant Hageus konstateras, skulle bero på en felaktig erinring, så återstår in-
gen annan förklaring, än att han och tre andra personer (utan tvifvel på god tro) satt sinf":
n.awm under en berättelse, som de alla v1:sste vara oriktig i’ åtmi’nstone en vi’ktig punkt. »
Det är icke lätt att inse, huru löjtnant Hageus och andra aktningsvärda personer kun–
nat, som hr Wicksell framkastar, "på god tro" bevittna en berättelse, som de visste vara
oriktig. Som d:r Backmans svar visar, finns emellertid ingen anledning att beskylla dessa
gentlemän hvarken för frivillig eller ofrivillig bristande noggrannhet, alldenstund, som strax.
skall visas, det nu af löjtnant Hageus beskrifna experimentet var ett annat, hvarom ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
