Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - C. O. Nordensvan: Vårt försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vårt försvar.
Efter att i föregående uppsatser hafva tagit i skärskådande de olika
företeelser’) som framställa sig under loppet af ett krig’) och de fordringar,
som till följd häraf ställas på trupperna och på hären, och sedan vi där-
efter undersökt, huru de olika staterna, så väl stora som små, ordnat sitt
försvarsväsende för att kunna tillgodose tidens luaf, så kan det slutligen
vara i sin ordning att vända blicken till oss själfva~ att se efter, huru vi sörjt
för vårt hus. Att allt hos oss icke är, såsom det borde vara, utan snarare
.tvärt om, är alltför väl kändt för att behöfva upprepas, och det skall
därför icke ingå i planen för denna uppsats att utförligt nagelfara våra
militära inrättningar, att än en gång - upprepa’) hva.d som blifvit sagdt
-Otaliga gånger förut, utan vi skola yttra oss helt kort.
Huru vår nuvarande härbildning blifvit sådan den är, tillhör historien
,och är allmänt kändt. Under den tid, då både stora och små stater fyllde
.sina härar med värfvade soldater’) och då man för att icke vara uteslu-
tande beroende af värfningens nyck - på frivilligheten tubbade man
-
dock på många sätt – i Preussen utvecklade sin kantonförfattning -
ett förspel till värnplikten -, i Frankrike förstärkte hären med uppbådad
11ationalrnilis o. s. v., egde Sverige i sina indelta trupper, so1n beteck-
nande nog vanligen kallades »militien», en ständigt befintlig nationell trupp
· af stort värde. Men jämte denna hade vi värfvade trupper till ett antal,
som under krigsperioderna fullt gick upp mot de indeltas och ännu år
I 808 steg till I 4 tusen man. Vår krigsmakt var tillräcklig för tidens for-
,dringar, och dessa ställde icke högre anspråk på soldaten och på officeren,
.än hvad desse kunde motsvara.
Men så kom en ny tid. För jämnt hundra år sedan, den 20 sep-
tember 1792, möttes den gamla och den nya tiden på slagfältet vid Val-
-my, och ehuru den nya då endast visade några antydningar om, hvad
,den bar i sitt sköte; så dröjde det dock icke länge, förrän de gamla in-
rättningarna skulle visa sig kraftlösa. _ Verkningarna af detta omslag
sträckte sig ända upp till norden och togo form i beväringsinrättningen
.af år 1812.
Härmed äro vi inne på dualismen i vår krigsförfattning, hvilken
följt oss ända till den dag som är, om det än dröjde ett halft sekel, innan
<len uppfattningen lyckades intränga i medvetandetj att det verkligen var
S vensk Ti.dskrift z892, z2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
