Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16 - Litterära notiser - ”Der Fall Harnack”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
510 LITTERÄRA NOTISER.
offentligen besvara den till honom ställda förfrågan. Hans svar innehöll nu
ett bestämdt afstyrkande af den föreslagna åtgärden. Han framhöll bland an-
nat det olämpliga i, att studenter på detta sätt sökte taga den kyrkliga led-
ningen. Och i det hela försvarade han apostolicum såsom ett relativt godt
uttryck för den kristna tro, som vi ärft från våra fäder och fortfarande hafva
att grunda vårt lyckliga lif på. Han lyckades därigenom helt och hållet af-
styra studenternas ingripande i S?,ken. Men på samma gång ansåg han sig
pliktig att ärligt uttala sin egen mening i frågan. Han förklarade sig sålunda
för sin del ock anse vissa satser i trosartiklarne sakna verkligt stöd i vår re-
ligions källor och vara af den art, att »en mognad, i uppfattning af evangeliet
och kyrkohistorien bildad kristen måste af dem taga anstöt», hvarför han hy-
ste den önskan och det hopp, att den protestantiska kyrkan i en snar framtid
skulle skapa sig ett fulltonigare uttryck för sin evangeliska tro.
När detta Harnacks uttalande .blef bekant, bröt i Preussen och öfver
hela Tyskland ut en storm af stridiga meningar, hvilkas inbördes strid just nu
0
pågår. Atskilliga hans ämbetsbröder kräfva rent af äfven hans afsättning från
ämbetet. Andra se i det klander, som riktas mot honom, ett hot mot själfva
den vetenskapliga tankefriheten. Och man framhåller, att protestantismens
princip just är att ej binda sig vid några som helst, af människor uppställda
trosformler.
Till hvilken ytterlighet Harnacks motståndare äro villiga att gå, kan
exemplifieras genom ett uttalande, som gjorts gent emot hans förnekande af
erforderliga grunder för bekännelsens ord rörande Jesu öfvernaturliga börd.
Harnack gör gällande, att påståendet om Jesu födelse af den helige ande och
jungfru Marla icke tillhör evangelii ursprungliga förkunnelse, ehuru det visser-
ligen sannolikt redan i början af det andra århundradet ingick i den kyrkliga
tratlitionen. Och den krassa utmålning af förhållandet, som vår bekännelse
innehåller med dess särskillnad mellan aflelse och födelse, förskrifver sig från
en långt senare tid. Mot detta på vetenskapliga argument stödda åskådnings-
sätt har nu styrelsen för den evangelisk-lutherska konferensen i den preussiska
landskyrkan och ordförandena i provinsernas lutherska församlingar i en mot
Harnack riktad förklaring rent af dekreterat: » Att Guds son, ’är aflad af den
helige ande, född af jungfru Maria’, det är kristendomens fundament, mot hvil-
ken all denna världens vishet skall slås i spillror.» - Häremot har Harnack
genmält: »Om det vore fallet, skulle det vara illa bestäldt med Markus, illa
med Paulus, illa med Johannes, illa med kristendomen. Ett slikt påst~ende,
om det tages efter orden så, som det lyder, motsäger urkristendomen och för-
virrar tron. Att Jesus Kristus är Guds son eller - uttrycktet är först hemma
i den grekiska teologien, . tanken är evangelisk - Kttdamänniskan, i hvilken
Gud blifver känd och fattad: det är kristendomens fundament och hörnsten.
Men denna tro är oberoende af de båda motsägelsefulla berätte~serna om Jesu
underbara ursprung, eljest skulle alla de många icke hafva kunnat ega denna
tro, hvilka icke hafva vetat något om detta ursprung.»
Den nu af d:r Fehr i svensk öfversättning publicerade skriften af Har-
nack bär titeln: »Den apostoliska trosbekännelsen» (Sthlm, Z. H~ggström) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
