Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. W-l: Några ord om nutidens sjöförsvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM NUTIDENS SJÖFÖRSVAR.
uppvisar en vikt af flere hundra, ja, någon gång öfver I ,ooo kg. Beträf-
fande minors förstöran9e verkan på fartyg må här anföras ett experiment,
som företogs redan i början af I 860-talet vid Venedig. En mina, laddad
med omkring 160 kg. bomullskrut, förankrades på endast ro fots djup,
men 24 fot från sidan af en gammal korvett. Fartyget slogs af explo-
.sionen totalt sönder, och flera stycken af detsan1n1a flögo i luften ända
till en höjd af mer än 100 m.
l\!Iinorna böra så utläggas, att det blir omöjligt för ett fartyg att
passera det minerade farvattnet utan att komma i farligt grannskap med
någon mina. De kunna dock icke läggas huru nära hvarandra som helst;
.minsta afståndet dem emellan bestämmes däraf, att en minas explosion
jcke får skada andra 1ninor, samt uppgår i allmänhet till omkring 50 m.
För att emellertid så mycket som möjligt spärra farvattnet’) anbringas
minorna i en rad eller linie framför eller bakom mellanrummen i de
angränsande linierna.
On1 minorna icke kunna läggas på bottnen, måste man gifva dem
en viss flytkraft samt förankra dem på lämpligt djup. Detta djup är
beroende af sprängladdningens storlek Enär större minor fordra större
-
djup för att vara fullt effektiva, är det icke ändamålsenligt att lägga dem
så nära vattenytan, att de kunna komma i direkt beröring med ett far-
tygsskrof. De förenas därför med en mindre mina, hvilken flyter några
meter närmare ytan och i sig innehåller en s. k. strömslutareapparat.
En sådan förening af minor kallas vanligen minkonstruktion. Förankringen
af minor går i våra farvatten jämförelsevis lätt för sig; men i sådana
ånlopp., där stark ström är rådande eller stor skillnad i vattenhöjden till
;följd af tidvatten, är förankringen förknippad med stora svårigheter.
En ofantlig mängd olil<:a fasta minor finnes för öfrigt. ,Under det
nordamerikanska inbördeskriget användes sålunda de-mest skiljaktiga min-
konstruktioner. De här ofvan nämnda äro emellertid de vanligaste.
Till organisationen af ett fast minförsvar hör, förutom minorna med
sina ledningar, ankare m. m.i äfven åtskillig annan materiel. Bland denna
må här nämnas dels de fartyg och båtar (minkranpråmarj ångslupar och
·roddbåtar)., som äro nödvändiga för n1inornas utläggande, dels de s. k.
syft- och tändstationerna., från hvilka de elektriska ledningarne till mi-
norna utgå. Vanligen finnas tvänne stationer, en yttre syftstation, vet-
tande tvärs emot farleden eller ofta i minliniernas förlängning., och en
inre, tändstation’) i farledens förlängning. I båda dessa stationer äro sär-
skilda instrument uppstälda, genom hvilka de elektriska n1inorna bringas
till explosion. Dessa instrument eller syftbord äro gemenligen hvardera
försedda med en tub, hvilken riktas mot det föremålj s001 skall sprängas.
Först då båda tubernas medellinier., tillräckligt utdragnai skära hvar-
.andra öfver en och samma mina, hvilket är lätt att iakttaga genom ställ-
ningen af tvänne linialer~ som i sammanhang med tubernas vridning röra
sig på en karta öfver positionen, sluter man den elektriska ledningen till
denna minai och explosion eger rum. Som alla minorna äro numrerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
