Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 I PESTALOZZI. 3
ling. Hans af naturen ytterst veka, känsliga och fantasirika lynne fick
en alltför rik och ensidig näring på bekostnad af själens öfriga grund-
krafter. I detta hem fanns ju föga eller intet, som kunde öppna, vidga
och skärpa blicken för den yttre världen och dess kraf, och i saknad af
en sådan motvikt vande sig gossen tidigt att lefva företrädesvis i sin
egen inre drömvärld, hvilket i sin ordning alstrade en skygghet och ta-
fatthet i hans yttre uppträdande, som han sedan aldrig kunde öfvervinna.
På detta sätt lades redan i hemmet grunden till Pestalozzis egendomliga
oförmåga att reda sig i lifvets enklaste praktiska förhållanden, en brist i
hans uppfostran, som han skulle få umgälla mer än en gång och alltför
bittert.
När pilten sattes i stadens skola, var han redan ett litet original.
Han var icke som andra barn och kallades därför af sina kamrater på
spe »Heiri \Nunderli». Emellertid gjorde han sig snart omtyckt af både
kamrater och lärare, i trots af sina många egenheter. Det berättas om
honom, att han under lärotimmarne icke sällan befanns vara alldeles
frånvarande med sin uppmärksamhet och sina tankar, och öfverhufvud
hade han mycket svårt för att bekväma sig till något slags ordentligt
och sammanhängande detaljstudium. Så t. ex. lär han aldrig i lifvet
ha kunnat lära sig att stafva riktigt sitt eget modersmål. Däremot, när
helst vid undervisningen någonting förekom, som särskildt tilltalade hans
känsla eller hans fantasi, då röjde han en ovanligt snabb och liflig fatt-
ningsgåfva, och hvad som sålunda gjort ett starkare intryck på honom
och likasom fått fäste i hans inre, det kunde han sedan fasthålla, vidare
fullfölja och bearbeta på egen hand med en trohet och en ifver, som
gränsade till envishet. Och då härtill kommer, att han med allt sitt bri-
stande intresse för undervisningens detaljer i stället visade sig ega i hög
grad hvad man plägar kalla blick för det väsentliga, hvilket han stundom
tycktes fatta och tillegna sig rent af instinktmässigt, så blir det förklar-
ligt, att han i allmänhet betraktades såsom en af läroverkets mest be-
gåfvade och lofvande alumner.
På det högre skolstadiet - vid akademien eller kollegiet i ZUrich
- voro hans älsklingsstudier historia och klassiska språk. I båda dessa
ämnen hade han på sin tid mycket berömde lärare, hvilkas undervisning
emellertid, enligt hvad han själf därom berättatj synes hafva varit vä-
sentligen anlagd på att genom höga föredömen, hämtade från Greklands
och Roms historia, hos ungdomen väcka till lif ett entusiastiskt svärmeri
för allehanda mer och mindre obestämda och sväfvande ideal af foster-
landskärlek., politisk frihet och medborgerliga dygder. Och samtidigt
härmed gjorde den unge Pestalozzi en för honom ödesdiger litterär be-
kantskap med den store natursvärmaren och frihetsaposteln J. :f. Rous-
seaus skrifter - med hans Contrat social, denna den abstrakta demo-
kratiska jämlikhetens, den suveräna folkviljans och den franska revolu-
tionens bibel, och med hans Emil ou de l’education, denna underbara
bok, hvilken af så mäktiga andar som Lessing och Kant hälsats såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
