Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bokanmälningar och litterära notiser - Från Tredje Gustafs dagar (Elis Schröderheim)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokanmälningar och litterära notiser.
Från Tredje Gustafs da.gar. Anteckningar och Minnen af E. Schröderhei·m, G. G.
Adlerbeth och G. M. Armfelt. Ånyo utgifna af Elof Tegner. I. Elis Schröderhe-
ims
Skrifter till Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheims brefväxling. Stockh. F.
& G. Beijer 1891.
Den gemensamma titeln å denna memoarsamling är onekligen väl fun-
nen, så nära till hands den ligger. »Från tredje Gustafs dagar», det väcker till
lif en hel rad af förbleknade minnen från farfars och mormors berättelser, som
förenas med brottstycken ur någon romantiserad tidsskildring till ett egendomligt
fantasistycke, hvaröfver Tegners högtidssång för Svenska Akademien kastar ett
tjusande skimmer. Ju bistrare vi vant oss att känna frihetstidens partistorm och
ju mörkare vi se olyckornas skumdager falla på Gustaf IV Adolfs bana, dess
klarare lyser för oss solen under tredje Gustafs tid. Men fantasiskildring är dock
endast fantasi man får och kan ej stanna vid den. Det kan ifrågasättas om icke
Fryxell gjort mera än blott svärtat den Bellman, som Atterbom tecknade - eller
diktade. Och det är otvifvelaktigt, att Tegners målning icke uthärdar skarpare
kritik. Likväl behåller revolutionären af I 772 - eller antirevolutionären 2 o
år senare - likasom hans tid och hans män nog mycket intressant och min-
nesvärdt, för att deras historia aldri.g skall sakna talrika svenska läsare.
För de många, som ehuru historiskt intresserade dock hysa en något
vidskeplig vördnad för vetenskapliga framställningar, bör den här föreliggande
memoarserien vara synnerligen välkommen. De i mycket olika uppfattningar,
som de tre författarne föra till torgs, rädda läsaren från den vanliga olägen-
heten af memoarstudier, att se allt genom sina personers synglas och sålunda
ej alls förstå andra riktningar. Här bringas den ene författarens korrektiv emot
den andres ensidighet, och det blir då nödvändigt att söka en själfständig,
opartisk åskådning. Här gifves sålunda en äggelse till verkliga historiska stu-
dier snarare än någon rivalitet med det vetenskapliga allvaret.
H vad dessa memoarer betyda för en historiker behöfver knappast fram-
hållas, enär de redan äro åtminstone till hufvuddelarne bekanta. I samlingen
af. Schröderheimiana, som med häftet 2 föreligger afslutad, finna vi emellertid
åtskilligt nytt utöfver hvad den gamla editionen (tryckt Örebro 1851) innehöll.
Det gäller egentligen, hvad som meddelas ur Schröderheims brefväxling: af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
