Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bokanmälningar och litterära notiser - Skandinaver inför utlandet (Ibsen, Björnson, Anne-Charlotte Leffler, Sonja Kowalewsky, August Strindberg, Holger Drachmann, Gunnar Heiberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRA NOTISER.
Skandinaver inför utlandet. Franska tidskriften »L’A.stronomie» inne-
håller i sitt december-nummer en artikel om La pr~chaine expedition de Nor-
denskiöld till sydpolen.
Ibsen’s »Bygmester Solness», öfversatt af grefve Prozor, är införd i »Nou-
velle Revue». På tyska är stycket, öfversatt af Sigurd Ibsen, utgifvet i flera
upplagor samt redan uppfördt på Lessingteatern i Berlin - med half framgång.
Björnson är föremål för en utförlig essay i senaste numret af »Nord und
Sud». Uppsatsen är författad af L. Marholm och riktar skarpa invänndingar
mot Björnsons sedlighetssträfvanden, men är i öfrigt mycket sympatiskt hållen
och slutar med att framställa Björnson såsom den där uppnått ett mål, som
icke kommit någon poet i den nyare tiden före honom till del - nämligen
på en gång vara sitt lands skald och höfding I
Om Anne-Charlotte Leffler och Sonja Kowalewsky har Ola
Hansson nyligen infört en uppsats i Berlin-tidskriften »Die Nation». Han fram-
ställer båda dessa nyligen bortgångna nordiska författarinnor såsom typiska
exempel på den olösliga inre disharmoni, hvari den moderna kvinnan hotas
att gå under, då hon egnar sig åt det offentliga lifvet. De kvinnliga instink-
terna och de intellektuella böjelserna - å ena sidan de behof, genom hvilka hon
är hänvisad till mannen, å den andra behofvet att utveckla sig ur sig själf och
för sig siälf - det är striden mellan dessa motsatser som splittrar dessa nu-
tidskvinnor i• tvänne hälfter, hvilka med växlande framgång bekämpa hvarandra:
så säger denne författare, hvilken själf ju är gift med en författarinna!
August St r in d berg är för närvarande en af de flitigaste medarbetarne
i Berlin-tidskriften »Das J\1agazin för Litteratur». I dess ·prenumerationsanmä-
lan för året nämnes särskildt, att redaktionen försäkrat sig om hans »ständige
Mitarbeiterschaft>>, och till dess första nummer har han bidragit med en längre
uppsats »U eber modernes Drama und modernes Theater». Den innehåller
hufvudsakligen ett entusiastiskt förherligande af thedtre libre i Paris och den
riktning, hvari flertalet af dess representationer gått. Strindberg daterar det
»moderna dramat» från Zola’s »Therese Raquin» och ser dess särskillnad från
det föråldrade skådespelets former i den starka koncentrationen på en enda
betydelsefull tilldragelse, hvilken studeras med psykologisk metod, och ej ut-
spinnes i en onaturlig, gjord intrig. Idealet af modern skådespelsform synes
honom därför vara ett af blott få personer speladt, helt kort, men gripande
enaktsstycke, rent af en »quart d’heure», såsom den nyaste termen lyder. Och
samma förenkling, som han sålunda .finner fordrad af vår hektiska tid med af-
seende på dramat, önskar han ock genomförd i teaterväsendet i det hela.
Liten scen och anspråkslösa dekorationer; förfat’tarne och deras dikter hufvud-
sak, skådespelarne och deras rutin helt och hållet satt i andra rummet; och
så frihet för alla konstformer - en teater, som lemnar full frihet åt allt utom
åt talanglösheten, hyckleriet och dumheten! Så lyder Strindbergs sceniska
program. »Und wenn wir ein solches Theater nicht erhalten», slutar han, »so
werden wir dennoch leben mi.issen !»
Strindberg har för öfrigt uppträdt på en föredragsafton i Freie Littera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
