- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
42

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2–3 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅDNINGAR.
öh er, att 1814 och 1815 så klena garantier skapades för unionen och Sveriges
rätt mom densamma.
Vi vilja visst icke förneka, att partilidelserna och den politiska hetsjagten
1 orge 1 mångt och mycket bidragit till den utveckling, de unionella för-
hållandena på senare tider där taget, men det må dock frågas, om man icke
missförstår dessa ständigt stegrade norska kraf genom att stämpla dem såsom
varande endast enstaka yttringar af en obändig själfständighetsdrift, för hvars
tillfredsställande hänsynen till lag och rätt få ge vika. Bakom dem står, enligt
vår öfvertygelse, en konsekvent genomtänkt unionell rättsuppfattning, som gifver
system och sammanhang åt hela den norska rörelsen. Det torde då ock kunna
anses vara för oss svenskar af vikt, att vi sätta oss in i denna norrmännens
tankegång, ej därföre, att den är riktig, ty det är den ej, utan därföre, att vi
först så kunna komma på det klara med, hvaraf denna skarpa brytning mellan
svensk och norsk rättsåskådning egentligen härflyter, och till insikt om den prin-
cipiella skillnaden i utgångspunkt dem emellan. Och till slut, - först så kunna
vi få den rätta måttstocken för värderingen af de norska sträfvandenas djup
och betydelse. Genom att ställa den norska och den svenska rättsuppfattnin-
gen upp emot och låta dem belysa hvarandra böra vi ock snart kunna se, tiH
h vilka olika konsekvenser de ytterst leda, och på hvilkendera sidan bevisningen
brister.
I stället för att upptaga de norska broschyrerna hvar för sig till behandling,.
vilja vi därföre söka återgifva hufvuddragen af den unionella rättsuppfattning,.
som. utgör deras underlag. Emellan högern och vänstern förefinnas emellertid,
om de än i hufvudsak stå på samma ståndpunkt, dock vissa nyanser härvidlag,
hvilka nödvändiggöra en tudelning af framställningen.
* *

*


Vi göra början med den norska vensteruppfattningen såsom varande den
mest utbildade och längst gående. Dess utgångspunkt är, att Norge och
Sverige slöto föreningen såsom två fullkomligt likställda suveräna stater, och
att unionskontraktet hvilar på denna absoluta jämnlikhetsprincip som sin grund-
val. »F oreningsakten gaar ut, ikke fra unionen, men fra de enkelte staters
suvenenitet som det hovedsaklige, det overordnede moment», säger S. Ibsen
(»Unionen» s. 34), och unionen består blott genom eftergifter i de särskilda
rikenas själfständighet. H varje inskränkning i denna, hvarje gemensamhet ri-
kena emellan kräfver således för att erkännas som ett »fi:elles» ärende, öfver
hvilket ingendera parten ensidigt kan råda, ett stöd i unionskontraktets uttryck-
liga ord. Föreningens princip är, - för att låna ett å norsk sida ofta citeradt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free