Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2–3 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅUNINGAR.
Därföre inleder också K. M. sin proposition med en hänvisning till det förbehåll,
han den 10 nov. 1814 gjorde för riksens ständers konstitutionella rätt i de
delar, som medföra ändring eller jämkningar i Sveriges regeringsform. Genom
detta förbehåll har propositionens allmänna ram uppdragits, och således är det
blott de gemensamhetsbestämmelser i Norges grundlov, som kunna inverka på
Sveriges regeringsform, om hvilka i propositionen är fråga. I och för urskil-
jandet af dessa gemensamhetsbestämmelser ville K. M. genom nämnda upp-
räkning gifva ständerna en ledning, men då ständerna kunde tänkas vilja dra
gränsen annorlunda, uttryckte K. M. sin hänvisning i den modesta formen, att
»K. M. anser §§ 1 etc. egentligen omfatta de ämnen, som för båda rikena äro ,
gemensamma». Därföre tog K. M. ej ut dessa §§, utan öfverlemnade norska
grundlagen i dess helhet att af ständerna - naturligtvis från den i inledningen
gifna synpunkten - pröfvas.
Om den begränsning, depna synpunkt medför, vittnar propositionen äfven
på andra ställen. Så t. ex. karakteriserar den de §§, hvilka sedan uppräknas,
som »de §§ af Norges rikes grundlag, som stå i sammanhang med stadganden
af enahanda art i Sveriges rikes regeringsform», och dess öfverskrift kallar de
frågor, som propositionen rör, för »konstitutionella förhållanden», därmed an-
gifvande, att de öfverlemnats till ständerna just på grund af dessas »konstitu-
tionella rätt att pröfva de i den norska konstitutionen intagna föreningsbestäm-
melsernas förhållande till Sveriges konstitution. Ständerna ha ock visat sig
medvetna om denna begränsning i sin pröfningsrätt dels därigenom, att de i
ingressen till riksakten uttryckligen hänvisat till nämnda vid norska grundla-
gens antagande gjorda förbehåll, dels genom hela det sätt, hvarpå de behand-
lade dessa frågor.
Konstitutionsutskottet upptager 1 sitt betänkande af den 2 5 april de i K.
M:s proposition uppräknade norska grundlagsbestämmelserna, granskar dem den
ena efter den andra från synpunkten af deras förhållande till Sveriges rege-
ringsform och kommer så till det resultat, att de såsom ej stridande mot den-
samma kunna och böra vid denna riksdag definitivt antagas. I sammanhang
därmed tillstyrker konstitutionsutskottet, »att en särskild riksakt till bestäm-
mande af de konstitutionella förhållan9en, som till följe af föreningen emellan
Sverige och Norge uppkommit~ måtte upprättas».
Riksens ständer godkänna så den 8 maj dessa uppräknade bestämmelser
1 Norges grundlov, och konstitutionsutskottet får i uppdrag att affatta en re-
daktion af deras beslut. Den 12 maj 1
) afgaf utskottet denna redaktion, och
den 16 maj upplästes den i samtliga stånden och godkändes.
1
) Rydin: Föreningen, bil. s. 124, har det oriktiga datum den 10 maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
