Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2–3 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA UNIONELLA RÄTTTÅSKÅDNINGAR.
förvandladt till ett definitivt. Det ständernas beslut, som i redaktionen af den
1 2 maj formulerats, innebar således ej, att ständerna med anledning af de nor-
·ska grundlagsparagraferna antogo ett förslag till riksakt. Något sådant kunde
•
ej på detta stadium komma i fråga, enär de fått dessa bestämmelser sig före-
lagda i den kodificerade form, de redan egde i Norges grundlov, och nu när-
mast hade att pröfva deras innehåll från synpunkten af dess förenlighet med
.Sveriges regeringsform. Från denna reala synpunkt är ock deras beslut fattadt
-
och redigeradt, i det ständerna punkt för punkt upptaga de nämnda §§ till
behandling i den ordning de i norska grundlagen ega, godkänna deras inne-
håll och, där så synts behöfligt, motivera, hvarföre detta godkännande ansetts
kunna gifvas utan hinder af, hvad regeringsformen i ämnet stadgar.
Ständernas bifall gafs dock icke fullständigt till alla §§. Ett uttryck i §
4 7 N. G. förklara de strida mot regeringsformen, och detsamma kan därföre
•
eJ heller anses antaget som föreningsbestämmelse, om ock paragrafen f. ö. af
-ständerna godkändes. Detta uttryck blef ej heller sedermera intaget i riks-
.akten.
Därjämte må påpekas, att då § 7 N. G. hänvisar till en lag, som bör
gifvas för att närmare reglera i samma § berörda förhållanden (tronföljarval),
så uttala ständerna sig äfven om, hvad en sådan lag bör innehålla. Detta ut-
talande tog dock ej formen af något villkor för paragrafens antagande. På
-samma sätt förhåller sig med ständernas behandling af § 38 N. G. De funna
den ej innehålla något mot regeringsformen stridande och godkände den där-
före, men de ansågo sig på samma gång böra påpeka behöfligheten af ett
stadgande om motsvarande rätt för Sverige (jmfr föreg. afd. s. 48).
Riksaktens upprättande däremot var tydligen för ständerna en cura po-
sterior, ett ofvanpå föreningens grundande följande lagstiftningsarbete, en kodi-
fikatz’onsfråga, som på grundvalen af den nämnda redaktionen af 8 maj-be-
slutet skulle lösas. I full öfverensstämmelse med denna uppfattning säga ock
-ständerna i ingressen till riksakten först, att de » erkänt och med sitt (vårt)
enstämmiga samtycke bekräftat de med afseende på dessa konstitu.tionella för-
hållanden i Norges rikes grundlag af den 4 no v. 1814 införda stadganden,
hvilka under förbehåll af deras (vår) konstitutionella rätt i de delar, som
-skulle 1
) medföra förändring eller jämkning i Sveriges rikes regeringsform, af
vår allernådigste konung och herre blifvit under den 1 o därpå följande no-
vember antagna och besvurna», och sedan förklara de, att de »öfverenskom-
1
) Uttrycket "skulle" finns ej i det ursprungliga förbehållet. Dess inskjutande vid detta
tillfälle är rätt karakteristiskt för, hvad som under mellantiden passerat.
Svensk Tt’dskrijt I893, 2, J. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
