Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2–3 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅDNINGAR. 67
- - - - - - – – - - - - - - - - - - - - - - - – - - - - - –
,de väcktes. Vare sig man hade med afseende på deras kodificering låtit bero
vid den redan förefintliga, d. v. s. den i Norges grundlov gjorda, eller man
infört den i regeringsformen, hade deras karakter af formella grundlagsbud
bevarats och skärpt motsättningen i innehåll emellan dem och regeringsfor-
n1en. Men genom den utväg, som nu valdes, kom man ifrån svårigheten så,
att dessa bestämmelser skulle vara väl med afseende på sitt innehåll) men icke
n1ed afseende på formen för sin ändring af grundlags natur.
Dessa olika anledningar gjorde således utfärdandet af en särskild lag be-
höflig och i denna, riksakten, sammanfattades alltså dels de mera reglementa-
riska föreskrifter, som §§ 7 och 42 N. G. fordrade, dels de bestämmelser i
Norges grundlov, som förbehållits riksens ständers pröfning, och med de mo-
difikationer, hvartill denna pröfning föranledt. Riksakten är således till sitt ur-
-sprung skäligen heterogen och alls icke något enhetligt och sammanarbetadt
-
föreningsfördrag. Dess §§ fö1ja helt löst på hvarandra i den ordning, hvari
,de äro utplockade ur Norges grundlov. På detta sätt kom efter åtskilliga
förhandlingar med ständerna och stortinget riksakten af den 6 aug. 1815 till
-stånd.
Den 5 aug. var frågan om dess sanktionering före i svensk-norskt stats-
råd. Detta har vållat mycket hufvudbry, i det man ej kunnat finna någon
1aglig hemul för en dylik statsrådsform. För Norges del kunde visserligen, -
har man ansett -
-, § 38 N. G. åberopas, men för Sveriges del saknades ett
motsvarande stöd innan § 5 R.A. fått laga kraft. Håller man fast vid den
betydelse 8 maj-beslutet eger, så ställer sig saken däremot mycket enkel.
·Genom detta beslut är nämligen § 38 N. G. definitivt antagen som unions-
bestämrnelse, och med stöd af sagda § kunde således ett svensk-norskt stats-
råd, sådant som det af den 5 aug. 18 r 5, hållas med gällande kraft äfven för
Sverige.
Ett stöd för riksaktens påstådda karakter af fullständigt föreningsfördrag
har man velat hemta från riksaktens öfverskrift och ingress. Öfverskriften ly-
der: »Riksakt till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och
Norge uppkomna konstitutionella förhållanden». Häraf skulle, menar man,
framgå, att denna skulle vara det enda föreningsfördraget, och denna uppfatt-
ning skulle ytterligare bestyrkas därigenom, att ständerna sedan i ingressen
·säga sig i denna särskilda riksakt innefatta och upptaga villkoren för den mel-
lan Sverige och Norge träffade föreningen.
Men redan propositionen af den 12 april hade till öfverskrift: »om de
nya konstitutionella förhållanden, som till följe af föreningen mellan Sverige
-0ch Norge uppkommit», och då var ännu ej tal om någon riksakt. Den kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
