Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. III–IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN.
aber besonders zu v. Bildt und zu - - und zu - - - Der Geist der Revo-
lution sei tiber Euch beide - -
Ihren Freund J}f. Bakouning. »
Det inneliggande brefvet till den unge Herzen, hvilket kvarstannade i von
Qvantens ego, innehåller en del förhållningsorder: - - - »ich empfehle dich
zwei unschätzbare Freunde, Emil v. Qvanten und Nordenskiöld. Beide sind
finländische Emigranten, ernste finländische Patrioten, was schon allein genug
wäre um Ihnen sowohl als uns selbst <lie Nothwendigkeit unser gegenseitiges
Verbindung klar zu machen - - Doch sollst du nicht als Herzen öffentlich
in Schweden auftreten, nenne dich Magnus Behring - und sei Herzens Sohn
nur för wenige: <lie beiden Freunde, H:rn Nordström, 1\1:r de Bild, den - -,
den - - ebenso flir H:rn Björck und H:rn Hierta, dann, wenn auch im
schwächerem Grade, för Lallerstedt, Sohlman - - - »
Brefvet innehåller för öfrigt uppdrag att med tillhjälp af uppgifna >
)säkra)>
vänner grunda en hemlig organisation i Finland, hvilken skulle ställas i direkt
förbindelse med London och Petersburg: »unser Motto soll sein: Wir för sie,
sie för uns, um von einander und mit einander frei zu werden - Petersburg
und London sollen Finland alle mögliche Hulfe, sei es durch Schrift, sei es
durch That, leisten». - - - »Behring» stannade en längre tid i Sverige, där
hans obetydliga person dock ej vann sympatier; i ett bref från hans fader,
Alexander Herzen, <lat. London 7 juli 1863, uttalar denne de varmaste tack-
sägelser till v. Qvanten »pour la reception sympathique et amicale que vous
avez faits a mon fils».
Under denna tid inträffade den bekanta tilldragelsen, att den Demonto-
wicz-Bakuninska expeditionen strandade vid Gottland; de nödställde polackarnes
anförare, Lapinski, telegraferade till Demontowicz, som i sin tur vände sig till
von Qvanten. Denne lyckades också att hos kung Carl utverka tillstånd för
den utmattade expeditionen att på kort tid få landstiga, hvila och proviantera.*)
Ungefär samtidigt härmed visade finnarne äfven öppen opposition emot
Ryssland, i det de vägrade att med någon »sympati-adress» instämma i dem, som
från hela Ryssland strömmade till zaren. ·- I Sverige fortgick under tiden agi-
tationen; de ~finska emigranterna>), Nordström, Wetterhoff och v. Qvanten, voro
i full verksamhet
1
; den förstnämnde inspirerade många af detta års ryssfientliga
artiklar i N. D. A., och vVetterhoff skref i samma tidning de brinnande kri-
giska artiklar, hvilka uppkallade grefve Manderströms dementi, något som i
högsta grad förtröt finnarne, enär den svenske statsmannen förut visat sig vara
för Polen.
*) Se utförligare min bok "Carl XV" sid. 358-360.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
