Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - II. Hvilka äro orsakerna till indifferentismen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM.
religionsform. När katolicismen ej som under de tre sista århundradena åter-
hålles af protestantiska statsmakter och ideströmningar, skall den snart återtaga
sån1ma tankeförtryckande och utvecklingsfiendtliga verksamhet som under sin
allmaktstid, ty katolicismens principer äro oförändrade. De hafva snarare
stegrats i kyrklig och intolerant riktning genom de under senare hälften af
I 9:de seklet antagna dogmerna om Jungfru Marias obefläckade aflelse och om
påfvens ofelbarhet. Det är därför en lifssak för den västerländska civilisationen
att motarbeta katolicismen.
·· Först då religionsförföljelse af allmänna opinionen betraktas som synd -
hvilket måste blifva förhållandet, så snart Kristi rena lära undanträngt kristen-
domens vrångbilder - först då, när denna synd bedömmes lika strängt som
andra kränkningar af moralens bud; först då skall katolicismen i sin nuvarande
form vara öfvervunnen, förintad, men Kristi allmänneliga (katolska) kyrka d. v. s.
Kristi rike hafva närmat sig jorden.
Vid otaliga tillfällen har den religiösa ofördragsamheten verkat indiffe-
rentism. Här blott några exempel. När en person utan gudsmedvetande eller
idealtörst hör de förkättrande ropen från olika kyrkor, hör hvar och en fram-
hålla sin lära som den· enda saliggörande, ser ett rättskaffens lif föga aktas i
jämförelse med bekännandet af kyrkliga dogm er; då säger han som Pilatus:
»hvad är sanning?» - och tycker sig hafva goda skäl att hysa och visa lik-
giltighet för kyrka och kristendom.
När en _ religiöst, men tillika spekulativt anlagd person gnpes af tvifvel
på kyrkans bekännelse och bibelns auktoritet, men dock ännu håller fast vid
kristendomens etik och sträfvar på sitt sätt att efterlefva den; - när han då
bemötes af . de kristna i sin omgifning med aflägsnande kyla och kanske där-
jämte finner, att några bland dem begå handlingar, som han, den bortstötte,
ej skulle kunna tillåta sig; då beröfvas honom också .tron på kristendomens
helgande kraft. Ej sällan har den hårde bekännelseformalisten, som, .själf rik
i tro och Guds kunskap, skjutit från sig sin armare broder, bragt på fall ho-
-nom, som kanske -blott behöft en kärleksfullt utsträckt hand, ett lefvande exem-
pel på Kristi förbarmande, för att tro på och älska sin Frälsare.
Den religiösa trångsintheten är saker till många själamord.
När en person med varm gudsfruktan och Kristus-hängifvenhet förenar
skarpsinne och lärdom, och han finner åtskilligt skeft i kyrkans uppfattning af
bibelordet och söker bringa allmänheten en renare, sannare och innerligare
tolkning; och han vid dessa bemödanden finner sig motarbetad genom nu-
tidens förföljelsemedel: förtal, misstydning, intriger m. m. dylikt - finner, att
han utsatt sig själf för sina kristliga vänners misstroende, fanatikernas hat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
