Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - J. A. Eklund: Kyrkan och den stora bildade allmänheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN OCH DEN STORA BILDADE ALLMÄNHETEN.
ning beträffande tillträde till platser o. d. Därvidlag är nog min me-
ning kättersk inför tidsandani man kan väl ändå i all sin naivitet uttalas.
Jag tycker mig ha märkt, att en vanlig följd af kvinnornas af tidsandan
främjade framträdande såsom männens konkurrenter på olika områden
är, att lönerna nedkonkurreras, så att männen icke kunna gifta sig - följ-
aktligen ej kvinnorna heller. Och dessa ogifta kvinnor i butiker, skolor,
telegrafstationer - de ha bleksot och äro nervösa nästan allesamman.
Arbetet passar dem föga. Och hvad värre är: de sakna det -
som kvin-
nan djupast behöfver: kärlek, äktenskap, hem. Männen sakna detsamma,
som nog ock de behöfva för ett sedligt lif. Därför är det min mening,
att kyrkan har en ·högre uppfattning af kvinnans uppgift är tidsandan,
hvilken i detta liksom i alla andra afseenden blåser hit och dit.
Författaren yttrar sig slutligen om indifferentismens följder i den
kyrkliga predikan och på den kyrkliga litteraturens område. Där har,
menar han, tidsandan just genon1 sin likgiltighet försummat att göra sig
gällande. Hans kritik synes mig i det afseendet lida af oklarhet, så att
man icke lätt kommer underfund med hvad han och tidsandan vilja. Sat-
serna vidröra saker, hvilkas fakticitet först behöfde grundligt undersökas
och hvilka sedan kunde ganska mycket till sitt berättigande eller obe-
rättigande diskuteras. Några exempel blott!
»I nya katekesen har man från svaret på frågan: Hvar finnes Kristi
kyrka? uteslutit orden: ’allestädes där Kristi namn i en rätt tro åkalladt
varder’ och åtnöjt sig med att endast anföra ’ordet och sakramenten’ så-
som kyrkobildande.» Såvidt jag ser., är klandret obefogadt. Det stod ju
i det närmast föregående stycket: »Endast de människor äro hennes rätta
medlemmar, som äro helgade i en rätt tro.>) Detta uttryck synes mig tvärtom
säga mer i den riktning kritikern vill än det ordet: »där Kristi namn i
en rätt tro åkalladt varder.~>
»Man har - säger förf. - i den nya katekesen uteslutit det vackra
svaret på frågan: hvad är bättring?>> Men det synes mig vara detsamma,
om det nu i stället står i ett svar: ».A..tt en människa i ånger och tro vän-
de sig från synden till Kristus kallas bättring eller omvändelse.»
»Från svaret på frågan: hvad är en rätt tro? äro uteslutna de sista
orden orn den sanna trons kriterium: att gifva håg och kraft till det goda.»
Hvad gör det, när själfva saken kommer i ett följande stycke., som lyder:
»Den helige ande gifver människan genom tron lif i Kristus och gör henne
till en ny människa med nytt sinne, ny håg och ny kraft att göra Guds
vilja.» ·
Det nya psalmboksförslaget kritiseras t. ex. därför., att 1nan uteläm-
nat de psalmer i 1819 års psalmbok, som voro ägnade åt Guds lof och ej
ersatt dem med andra öfver samma ämne. Författaren menar psalmerna
om »Guds egenskapen - de egentliga lofpsalmerna finnas kvar. Orsaken
till detta uteslutande är nog närmast den, att församlingen alls ej bryr
sig om dessa psalmer. Och hvarför? Jag vill icke säga, att det är absolut
otänkbart att skrifva andlig poesi t. ex. om en sådan sak som Gu_ds alle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
