Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12–13 - Edmondo de Amicis: Den sociala frågan. Öfvers. - W—r: Pace. Efter Everoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. DEN SOCIALA FRÅGAN.
skall stråla! - låtom oss tro därpå! - Måtten I, som äro unge, se den
gå upp och lycklige de, som, då de helsa dess första strålar, kunna i sitt
hjärta· säga:
Jag har önskat den och väntat på den.
Edmondo de Amicis.
Pace.
Efter Everonz’ af W- r.
Everoni var olyckligt gift. Under sitt irrande lif fann han på Siciliens kust i en stilla
landsbygd sin Pace (Frid), en ung änka, som lefde där med två späda barn. I hennes blom-
stergård och vid tonerna af hennes piano diktade han flere elegier, af hvilka här trenne
meddelas.
I.
Du lilla rymd,
af skogar skymd,
hvad rymligt bo
för huld och tro !
för tro på ädla sinnen,
kärlek till gamla minnen
och framtids hopp,
som spirar opp.
Du lilla vik,
på lugn så rik,
gif ro och tröst
åt kvalfyldt bröst!
Och får du suckar höra,
en fläkt låt bort dem föra!
Ty här bor frid,
så ljuf, så blid.
II.
Ditt namn det säger frid,
och frid din stämma ljuder;
mild är din blick och blid,
och frid ditt väsen bjuderr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
