470 (Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14–15 - J. A. Eklund: Om vetenskap. Ovetenskapliga frågor och svar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47° OM VETENSKAP.
I cellen kommer lifvets faktum till såsom ett kuriöst, för vetenskapen oförklar-
ligt plus. I nervcellen förnimmelsen såsom ett d:o d:o. I hjärncellen tanken
såsom en svårförklarligare !förnimmelse. Det vetenskapliga tänkandet, som du
anser för det största faktum i tillvaron, är då sannolikt det minst förklarliga
faktum.
- Du känner ej den vetenskapliga förklaringen, hör jag. Cellbildningen
är ju bara en slags kristallisation, förnimmeben en funktion i inre celler, tanken
en viss form af förnimmelsen, vetenskapen en viss form af tanken. Då är ju
allt förklaradt.
- Ergo: vetenskapen en art eller form af kristallisation. Concedo. Men
om tankarne i min hjärna icke kristallisera sig på det viset? Om det icke till-
fredsställer mig såsom »förklaring» att helt enkelt säga, att ett är ett annat?
Ja, då beror det på din hjärnas egendomliga organisation.
Den är icke vetenskapligt kristalliserad’?

- Insekterna äro i jämförelse med .maskarna ännu föga undersökta, ty
man har ej funnit något bra sätt att preparera dem.
- Hur länge skall det då icke dröja tills man kan börja att vetenskap-
ligt studera människosjälen.
- Åh - hjärnan är en jämförelsevis lätt sak att preparera.

- Det är aldrig lönt att disputera med en som icke läst naturvetenskap.
Han tänker på ett helt annat, alldeles föråldradt sätt. Han gör svårigheter
öfver allt, där vi finna saken klar. Därför skall du aldrig vara pretentiös nog
att inbllla dig, att en verklig vetenskapsman skulle taga notis om hvad sådana
som du tänker.
- D. v. s. han skulle möta mig med Erasmi Montani ord: »Der var en
Mand for nylig, der dog var ti Gange lcerdere end Du, der vilde disputere
med mig; men da jeg förnam, att han ikke vidste hvad qvidditas var, afslog
Jeg barn det rentud. »
En kuriös jämförelse!
Tvärtom ganska nära till hands liggande. Er pretention är densamma
som hans. Man skall vara »tränad» i er logik eller hvad det är, för att I
skalen göra oss den äran att disputera med oss. Tanken skall - på förhand
- tänka naturalistiskt; man skall ovillkorligen resonnera efter er metod. Det
är alldeles a la qvidditas. »Jag är icke van vid metafysiska tankeserier» - så
brukade Darwin affärda dem, som icke tänkte som han. Onekligen bekvämt.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1893/0480.html

		Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 / 470 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|