Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16–17 - Seved Ribbing: Om nykterhetsetik och nykterhetspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506 OM NYKTERHETSETIK OCH NYKTERHETSPOLITIK.
blott mindre utan mycket snzå profeter, det är långt mera skäl att diskutera
Jämpligheten af de åtgärder staten nu bör vidtaga. . .
En af de lagstiftningsåtgärder, som man ansett staten böta vidtaga, är
det fullständiga förbudet mot tillverkning af samt handel med alkoholhaltiga
drycker. En dylik lagstiftning har länge varit gällande i vissa delar af Nord-
Amerika och dess verkningar borde sålunda vara tillräckligt pröfvade. Som
jag själf icke på ort och ställe skaffat mig kunskap därom, vågar jag icke
tillvälla mig någon auktoritet i bedömandet däraf. Det kan ju icke förvåna
någon, att lagens vänner prisa dess verkningar, under det att dess motståndare
förklara den för alldeles värdelös. På sätt och vis kan man också medgifva,
.att prohibitivlagen aldrig blifvit i hela sin utsträckning försökt, ,alldenstund
Nordamerikanska republikens förbundsregering har makt att mot en högre af-
.gift meddela utskänkningsrättigheter åt medborgare äfven 1 de stater, som
·själfva i sin lagstiftning förbjuda all sådan affär. Sålunda kan det blifva möj-
ligt att flera orter i sjä1fva staten lliaine hafva krogar och detta till ett antal
.af r på 860 invånare, hvilket visserligen är mycket mindre än i Californien
{med en krog på roo inv.), men i alla fall ett sämre tillstånd än i ·sverige,
hvilket har ett utskänkningsställe på 884 invånare i rikets städer, och ett dy-
likt för 18,297 invånare på landsbygden (enligt 1888 års uppgifter).
För några år sedan voro vårt lands absolutister mycket intagna af före-
·ställningen om ett statsförbuds nytta, och deras press diskuterade och prisade
·ständigt en sådan åtgärd; numera synes opinionen på detta håll åtminstone
,delvis hafva gått öfver i en annan riktning, hvarom jag senare skall orda.
Om jag från min erfarenhets ståndpunkt skulle yttra mig något om lämp-
]igheten af ett statsförbud, ·kan jåg icke undgå att däremot förhålla mig myc-
ket tvekande. Man kan nämligen .ej, hvarken på ett eller tjugu år, så förän-
dra vanorna och drifterna hos rikets inbyggare, att de när statsförbudet in-
trädde skulle. vara fullt redo att öfvergifva sina gamla njutningsmedel. Dels
kan man med skäl föreställa s1g, att ett storartadt smuggleri med alla dess
demoraliserande verkningar skulle utveckla sig; men äfven om man trodde,
att lag och ordning i detta fall skulle på tillfredsställande sätt kunna upprätt-
hållas, torde man böra erinra sig att tillverkning af a]koholhaltiga drycker i
liten skala är en mycket enkel sak. Med några sockerbitar, eri smula jäst
och vanlig rumsvärme åstadkommer man på ett par dagar en alkoholhaltig
vätska, och skulle tillverkaren däraf önska den starkare, behöfver han blott
skaffa sig en glasretort, ett förlag och en spritlampa, och färdigheten i dessa
redskaps bruk är inhämtad på en eller annan timm-e. För att hindra en så-
dan praxis skulle man nödgas införa en husvisiterande polis, hvilket åter skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
