Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - C. O. Nordensvan: Feja vapnen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEJA VAPNEN. 55 3
lertid vara., att hennes skildring från slagfältet vid Königgrätz kan vara
sann - Moltke talar i brefven till sin hustru om sårade, som upptogos
andra dagen efter slaget 1
) -., visst är, att eländet efter slaget vid Sol-
ferino var oerhördt., men detta ledde också till Genever-konventionen
I 867 och till Röda kors-föreningen. Tack vare denna, den nu mera öfver
allt betydligt förbättrade sjukvården och den allt större hyfsning, som
gjort sig gällande i kriget., hafva dylika skräckscener aflägsnats från slag-
falten., och, om fransmännen äfven 1870 öfvergåfvo hundratal af sina
sårade utan läkare eller vårdare att öfvertagas af tyskarne., så lämnade
sjukvården föga öfrigt att önska, och tack vare dess omsorger uppstod
hvarken kolera såsom 1866 eller tyfus såsom 1878 i Turkiet. För öfrigt
äro nutidens krig icke utrotningskrig; man för icke krig med det fient-
liga folket utan med den fientliga hären, hvars motstånd måste brytas,
för att fiendens regering skall blifva villig att sluta fred. Ju förr detta
sker., desto bättre, och ju kraftfullare krigföringen är., desto förr hinner
man till målet. Att den landsända, som är olycklig nog att blifva skåde-
plats för kriget., i alla fall utsättes för mycket st,ora lidanden., är gifvet,
ty äfven om den inkräktande hären uppför sig aldrig så mönstergildt -
och inga befogade anmärkningar kunna göras mot de tyska trupperna i
·Frankrike 1870-71 -, så har han stora behof, som måste tillgodoses;
och’) äfven om det rekvirerade betalas med anvisningar., är det icke sagdt,
att penningar följa. Tager en stridande trupp skydd bakom ett hus,
blir huset lätt skjutet i bra11:d, och finnes en stad i en belägrad fästning,
kan denna få sin del med af bomber och granater. Allt detta, så länge
regelbundna trupper kämpa på båda sidor, men vädjar den ena till oord-
nade folkuppbåd, såsom franska republikens regering gjorde I 87oi då
släpper han alla lidelser lösa, och uppmanar han omedelbart eller medel-
bart till lönmord på fienden, då måste denne vidtaga motåtgärder, och då
ligger faran nära., att man skall komma tillbaka till trettioåriga krigets
krigföringssätt, och att kriget skall draga ut på längden 2
). En stark och
väl ordnad krigsmakt är äfven i detta fall det verksammaste medlet att
civilisera kriget. Att kriget är och förblifver en vild och grym hand-
ling, står i alla fall fasti och det ofta upprepade talet om »ett friskt och
muntert krig>)., som förf. lägger i den gamle generalens 111un, är ett hån
mot dem, som gjort krig, och som tala på ett helt annat sätt 3).
Att förf. fråntager kriget hvarje civiiisatorisk betydelse är ju uppen-
bart. >>On1 ni så visst tro på ett ständigt framåtskridande>>., låter hon
generalen spörja Tilling (sid. x30)., »hvarför klaga ni då alltjämnt öfver
reaktion och återfall i barbariet?>> - »Därför», svarar denne, »att ett krig
alltid slungar civilisationen ett godt stycke tillbaka både i moraliskt och
1) Moltke, II, sid. I 56.
2) En mästerlig skildring af kl igföringen under slika förhållanden finnes i Der Volks-
kn:eg an der Loz’re 1:m Herbst z870 af Fn:tz Hoeni’g, två delar, Berlin I 893.
8) Att det icke heller på sjön alltid är så muntert, framgår af skildringen af ett sjö-
slag i Kri’get och kri’gsi·nrättni’ngarna (sid. 204) af C. 0. Nordensvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
