Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18–19 - C. O. Nordensvan: Feja vapnen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEJA VAPNEN.
––-~
555
fara - om sådan verkligen kunde undvikas - hångåfve sig åt det njut-
ningsbegär~ som nutiden bär i sitt sköte~ till dess det liksom Karthagos
eller Roms folk fölle offer för ett kraftigare släkte, som kunde komma
kanske från Kina. Nej, »den allmänna fredens (äfven den inre?) jätte-
träd, som sträcker sina lyckobringande grenar öfver alla jordens folk-
slag», det få vi nog vänta på, tills ett nytt paradis kommer; här på jorden
är allt strid, och här gäller det att hålla sig fast med näbbar och klor
både för den enskilda och för staterna. Läsen därför och begrunden det
mästerliga arbetet, men gören det för att känna faran, när hon kommer,
gören ungdomen duglig till krigiska bedrifter, att med känsla och öfver-
tygelse kärnpa för sitt land och dess samhällsskick, när det påfordras.,
låt därför barnen gärna syssla med »tennsoldater, vapen och krigiska
berättelser», hvilka förf:s_uttolkarinna fördömer, visa, att »mandom., mod
och morske man~ icke försvunnit från norden, tron icke, att tiden är
kommen att lägga ned vapnen, utan höjen i stället maningsropet: »feja
vapnen!>>
C. N-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
