Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20 - John Personne: Kulturen och kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612 KULTUREN OCH KRISTENDOMEN.
»åt höger», så har det icke desto mindre rätt mycket af >> vänstern» i sig.
Detta svar förkunnar å ena sidan, att kulturen till stor del är ett resultat
af kristendomen, men å andra sidan också, att den till stor del bekämpas
och hämmas af kristendomen.
Men det kan vara tid nu, innan vi gå vidare, att vi göra oss reda
för hvad som menas med kultur och tned kristendom. Jag föreställer
mig, att vi kunna komma öfverens om följande allmänna definitioner:
Kulturen är 1nänsklzghetens fortskridande från det låga nåturtill-
ståndet till civilisation.
Kristendomen är Kristi lif och lära enligt nya testamentet (eller.,
om så skall vara, enligt de fyra evangelierna i nya testamentet., eller till
och n1ed enligt blott de tre första evangelierna - det är för vår under-
sökning likgiltigt).
Härvid är att märka, att när man talar om kulturen såsom något
åstadkomn1et, något redan vunnet, såsom ett resultat., så tänker man na-
turligtvis på kulturutvecklingen sådan den ter sig i sin högsta fulländning
den tidpunkt hvarom fråga: är. Sålunda: när vi nu tala om kulturen såsom
ett faktum, hvars tillkomst vi söka förklara., så mena vi den europeisk-
amerikanska kulturutvecklingen, sådan den ter sig för oss i Februari må:
nad år I 894. Och vidare: när vi definiera kristendomen så, som vi nyss
gjorde, tänka vi oss Kristi lif och lär-a såsom en ännu alltjämt verkande
makt i världen.
Hvad vill det nu säga, att kulturen är ett resultat af kristendomen ?
Låt oss tänka efter, af hvilka »delar» kulturen består, och i hvilket
orsakssammanhang hvar särskild del står till kristendomen.
Först stanna vi då inför den vetenskapliga »delen ». Och bland
vetenskaperna hafva naturvetenskaperna blifvit vana att i första rummet
fordra uppmärksan1het. Äro naturvetenskaperna - ordet tages i dess
vidsträcktare betydelse – resultat af kristendomen? Stå zoologien., bota-
niken, mineralogien, fysiologien., kemien, fysiken., den fysiska geografien,
geologien., astronomien o. s. v. såsom vetenskaper ens i något direkt sam-
, band med kristendomen? .Jag kan inte tänka mig, att någon ens vill bjuda
till att på de frågorna svara annat än nej. Och detsamma gäller kanske
ännu mer om matematiken. Icke heller kan jag tänka mig, att någon
på allvar vill gifva kristendomen äran af att språkvetenskapen eller den
i våra dagar å nyo till heders komna geografiska vetenskapen eller den
1nedicinska vetenskapen hafva kommit till den punkt, där de nu ·befinna
sig. Om den juridiska vetenskapen skulle man möjligen kunna säga, att
den i ett och annat afseende blifvit påverkad af kristendomen, men att
den är ett resultat af kristendomen - omöjligt! Detsamma är .förhållan-
det med den historiska vetenskapen; .den har delvis påverkats af kristen-
domen, men mera är det icke, och mera kan det knappast vara. Och
hvad filosofien angår, törs man gemenligen icke tala om någon sådan
påverkan alls. Det skulle af de flesta filosofiska vetenskapsmän betraktas
som en beskyllning. Enligt den i de stora kulturländerna rådande filo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
