Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 20
- Bokanmälningar och litterära notiser
- Föreningen Heimmdals folkskrifter (Rudolf Kjellén, S. J. Boëthius, S. E. Henschen, Karl Hildebrand, C. G. W. Hammarskjöld, Johan Widén, N. C. Dunér)
- »En bok för alla» (C. O. Nordensvan, H. Wrangel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKANMÄLNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER.
Då hvarken redaktörer, författare eller förläggare - F. & G. Beijers
bokförlagsaktiebolag i Stockholm - beräkna någon ersättning för det arbete,
de här i förening utföra i den fosterländska odlingens tjänst, kunna de med
skäl ock vänta, att den vädjan ej måtte förklinga ohörd, som de i sitt prospekt
ställt till fosterländske män och korporationer att genom enskild spridning af
skrifterna gifva vårt folk tillfälle att skörda, där de i oegennyttigt intresse sått
- och sått ett så rent och fullgodt utsäde, som dessa frön af en sann bildning.
*
»En bok för alla». - »Redan innan ekot från 1870 års blodiga hän-
delser kastat sitt genljud till våra landamären, hade vi börjat tänka på otill–
räckligheten af våra krigsmedel, och under ett fjärdedels århundrade fortgick
sträfvan efter en ombildning af vår härsmakt, utan att någon lösning kunde·
skönjas, ja med en alltjämt minskad utsikt att någonsin få skåda en sådan.
Kom så slutligen 189 2 års urtima riksdag, där en bärordning, som i själfva,
verket utgjorde en kompromiss mellan alla olika organisationsformer, hvilka.
förut varit framlagda, lyckades blifva antagen, en härordning, som åtminstone
rådde bot på de största bristerna. Att småsinne, partihänsyn och tanken på
egna fördelar varit bestämmande för hela denna långa kamp om värnet af
vårt nationella oberoende, kan och får icke antagas; till arbetets ofruktbarhet
bidrog minst lika mycket e1ler säkerligen ännu mera den otroligt stora okun-
nighet om de militära krafvens verkliga beskaffenhet, som genom det långa
fredslugnet och genom härens från själfva nationen afskilda ställning härskade
bland alla samhällsklasser, äfven de högsta. Genom den allmänna värnplik–
tens vidsträcktare omfattning i framtiden är det väl att hoppas, att denna
okunnighet skall något minskas, att insikten om de militära krafven skall blifva,
ailmännare och riktigare, och denna behöfves ock, ty är vår militära byggnad
långt ifrån färdig, ja, grunden för densamma behöfver utan tvifvel läggas om,_
för att byggnaden skall blifva fullt tidsenlig och svarande mot sitt ändamål.
Under sådana omständigheter är kännedomen om krigets väsen och om de
fordringar, som ställas på krigsinrättningarna, mer än väl behöfliga. »
Så heter det i förordet till C. 0. Nordensvans nyligen utgifna arbete,.
»Kriget och krigs~·nrättni11gar11a. En bok för alla» (Stockholm 1893, P. A.
Norstedt & Söner), och därmed torde inför hvarje tänkande och fosterlands-
älskande svensk den bokens utgifvande vara väl motiveradt.
Inför Svensk Tidskrifts läsare torde emellertid en närmare redogörelse för
detta arbete e_i vara af nöden, enär dess innehål], ehuru delvis i omarbetad
form, utgöres af de artiklar af denne vår främste militärförfattare, hvilka tid-
skrjften haft äran att först offentliggöra. Vi inskränka oss därför här till att
blott erinra om kapitelrubrikerna, som visa framställningens mångsidighet: .Kri-
get,, dess betydelse och uppgift. Något om krigsföring. .ilfarsclzer och förflytt-
ningar. Vapnen. En fältdag. Fästningar och fästningskrig. En lzär i fält.
Bakom hären. llfobilisering. Härordningarnas grunddrag. Europas lzärar.
Vårt försvar tilll ands. Kring/öring oclz försvarskrafter till sjös. – det sist–
nämnda mästerliga kapitlet af kaptenen i kongl. flottan H. vV rang el.
I detta arbete, med dess frihet från allt hvad agitation och partiåsikter
heter, äger nu vårt folk en handbok rörande krigsväsendet, som vi hoppas
skall b1ifva af den största fosterländska betydelse genom de militärteoretiska
kunskaper, som det är ägnadt att lämna hvarje bildad svensk man - undan-
röjande fördomar och väckande intresse för en sida i det fosterländska arbe-
tet, som vi ej få försumma. Hädanefter kan ej någon skylla på okunnighet
om behofvet, när ytterligare offer mäste göras för vårt lands försvar och vår
frihets tryggande.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0640.html
