Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan Mortensen: Edgar Allan Poe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EDGAR ALLAN POE. 1 79
__________________________ ________:
fattigdom. »
Jag måste blifva rik» är nu den ständiga refrängen på alla
hans planer. Nu skulle utan uppskof den tidning grundläggas, hvarige
nom han i Amerika skulle uppfostra och beherska den enda verkliga
aristokrati, som gifves - intelligensens aristokrati. Mrs Shew, en medi-
cinskt bildad dam, som vårdat honom under hans sista sjukdom, hade
rådt honom att gifta sig - och detta råd nitar sig fast i hans hjärna
nästan som en fix ide. Först erbjuder han sitt hjärta och sin hand till
mrs Helen Whitman, en 44-årig skaldinna, som i femton år varit änka
och för hvilken han redan långt innan han sett henne hyst en svärmisk
tillbedjan, som väckts till lifs genom en tredje persons berättelse om
hennes lidande och excentriska väsende. »Hon» (berättarinnan), skrifver
Poe till mrs Whitman själf, »har häntydt på tankar., känslor, vanor., som
jag visste voro mina egna, men som jag icke trodde funnos hos någon
annan mänsklig varelse. En djup sympati bemäktigade sig ögonblickligen
min själ - ert okända hjärta tycktes intränga i mitt bröst och mitt i ert.
Från detta ögonblick älskade jag er . . . Den svagaste hviskning angå-
ende er väckte i mig ett rysande sjätte sinne, en blandning af fruktan
och eks;tatisk salighet och en vild oförklarlig känsla som liknade intet så
mycket som medvetandet om brottslighet.» Efter växlandet af åtskilliga
poesier (däribland »To Helen») och bref sammanträffade han nu med henne
personligen och under en vandring på kyrkogården gör han henne sin
kärleksförklaring. Hon uppskjuter afgörandet, afslår därpå hans anbud’\
därtill rådd från åtskilliga håll på grund af hans dryckenskap; och i för-
tviflan däröfver gör han ett själfmordsförsök, som dock misslyckas. Ett
halft år senare friade han till mrs Shelton, hans första ungdon1ssvärmeri,
nu en rik änka. Detta var från hans sida ett förnuftsparti ; allt tyder på
att saken mellan dem redan var uppgjord och dagen för vigseln utsatt.
Poe skulle endast bege sig till Newyork för att ordna sina affärer och
hämta mrs Clemm till brölloppet. Det är då som den sista katastrofen
inträffar.
Det var år 1849. Sommaren hade han tillbringat i Richmond. Han
hade där haft ett anfall af delirium tremens - det var ej det första -
och allvarligt varnats af läkaren för vidare omättligheter. Så afreste han
den sista september norrut till Newyork för att där ordna sina affärer
och vidtaga de slutliga åtgärderna för att få i gång sin nya tidning. Men
han hann aldrig så långt. Den 3 oktober påträffades han i Baltimore,
berusad och medvetslös, i en vallokal och omhändertogs af en vän. Hur
han råkat i denna belägenhet är ej säkert kändt - den troligaste ver-
sionen uppger, att han tillfälligtvis träffat samman med några bekanta
i hvars sällskap han fördröjt sig och glömt sina föresatser om måttlighet.
Han hade så kommit på fel tåg och i Baltimore fallit i händerna på
några valagenter, hvilka begagnat sig af hans redlösa tillstånd för att
med valsedeln i hand släpa honom från vallokal till vallokal. Han fördes
strax till lasarettet och utan att mer. än för en kort stund hafva återkom-
mit till sans, dog han påföljande söndag, den 9 oktober.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
