- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
315

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bokanmälningar och litterära notiser - Fredlös (Juhani Aho) - Nationalgefühl (Georg Brandes)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKANMÄLNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER.
mans. Stackars Junnu stod alltid utanför, utskrattad, trampad, förtryckt -
med ett ord »fredlös». Och när han till sist djupt inne i skogen lyckades få
ett torp, som artade sig till ett fridens hem för honom, det var då ånghästen
kom och förjagade honom. Kampen mot den, naturbarnets blinda strid mot
civilisationen, utgör hans historias tragiska slutkatastrof, som här af förf. teck-
nas med nästan skakande kraft. Ocli skildringen är såsom antydt ej blott en
individuell karaktersstudie, utan har på samma gång sin symboliska betydelse för
en ständigt upprepad situation i den allmänna mänskliga ku1turutveck1ingen.
Detta ger framställningen en egendomlig stämningsfu1lhet och knyter än mera
vid den läsarens intresse.
De karakteristiska vignetter, hvarmed Ero Järnefelt prydt den lilla boken,
förstärka på ett lyckligt sätt dess konstnärliga tota1intryck.
S-e.

*


GEORG BRANDES : Nat-ionalgefuhl. Vortrag gehalten bei <ler Einweihung der neuen Räume
<les Freisinnigen Studenten-Vereins in Kopenhagen am I Febr. 1894. Autor.
Ubers. - Albert Langen. Köln u. Paris 1894.
Möjligen föreligger detta Georg Brandes’ nyaste alster äfven i dansk upp-
laga, ehuru händelsevis endast den tyska kommit i våra händer och vi sålunda
måst hålla oss till den, då vi velat här med några ord omnämna arbetet.
Så snart vi fingo se häftets titel i boklådsfönstret, väcktes vårt lifliga in-
tresse. Det måste vi se, hvad »europeen » Brandes säger om patriotismen!
Naturligen går hans framställning – det togo vi för själfgifvet – ut på att
ådagalägga denna känslas relativitet~ dess försvinnande betydelse på en högre
kulturståndpunkt.
Men sällan hafva våra förväntningar mindre motsvarats, än när vi genom-
läste detta lilla häfte. Först och främst talas i själfva verket däri ytterst litet
om nationalkänsla eller patriotism; och det lilla, som däri säges om ämnet i
dess allmänhet, går i alldeles motsatt riktning till den af oss förmodade.
»Världsborgarkänslan är icke blott mycket väl möjlig på nationalkänslans
grundval» - säger här Georg Brandes riktigare än vi af honom väntat - »utan
rent af onaturlig därförutan. På samma sätt som det förhållandet, att man kän-
ner sig såsom skandinav, alls icke utesluter, att man framför allt känner sig så-
som dansk; ja liksom · det vore onaturligt att känna sig såsom nordbo, utan
att närmast vara medveten om sin särskilda nordiska nationalitet - alldeles
på samma sätt förhåller det sig med att betrakta sig såsom europe eller världs-
borgare. Närmast dansk - naturligtvis. »
Och så framhåller han ganska varmt och vältaligt patriotismens bud for
sina unga vänner, t. ex. med afseende på deras fosterländska plikt att äfven
gent emot tyska anspråk söka skydda sitt språk och söka efter bästa för-
måga hindra, att detta språk förlorar en tumsbredd af sitt landområde. » Ty-
skarne själfva ’1>, tillägger han, »skulle förakta oss, om vi i detta afseende för-
summade vår plikt ».
Men den hufvudsakliga delen af hans framställning har ett mera historiskt,
än vare sig psykologiskt eller moraliskt innehåll. Denna hufvuddel af talet ut-
utgöres nämligen af en bitter historisk lexa, som han läser för den danska na-
tionalkänslan - ett hänsynslöst uppvisande af, huru enligt talarens åsikt Dan-:-
rnark i våra dagar är uti en förfallsperiod, där fransmannens yttrande >
\Le Dane-
nzark s’ejface» förefaller rätt väl rnotiveradt, och depravationen från det offent-
liga på otaliga vägar ledt sig in i individernas karakterer, eller rättare sagdt
deras karakterslöshet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free