Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - I. Flodström: En socialkapitalistisk samhällsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SOCIALKAPITALISTISK SAMHÄLLSORDNING.
byte åter komma i gång. Efter hand påskyndas gången, blir full gång,
öfvergår i traf, faller slutligen i galopp, och denna stegras ända till en
fullständigt tygellös steepel-chase, där industri och handel, kredit och
spekulation tumla om hvarandra, för att efter den halsbrytande löpnin-
gen till sist hamna i samma grop – allmän krach.» (Fr. Engels.)
Tryckta arbetslöner, strängt arbete, som lämnar föga tid till inhäm-
tande af bildning, slöseri med arbetskrafter under öfverproduktionen, sam-
hällets demoralisation genom försvagande af ansvarskänslan, genom mång-
faldiga ovärdiga knep för vinnande af afsättning, genom varuförfalskning
och mycket mera: se där hvad det rådande ekonomiska systemet eller
kanske rättare bristen på system har till följd och hvad det hotar oss
med i allt större utsträckning. Och allt detta onda härleder sig från tre
hufvudolägenheter: den enskilde arbetsgifvarens svårighet att anskaffa ka-
pital, salukonkurrensen och bristen på reglering af produktionen. Urkällan
för dessa tre åter är privatkapitalismen.
Man har naturligtvis sökt afhjälpa systemets olägenheter så godt sig
göra låter.
I aktiebolagen har man sökt ett medel att få ihop de stora kapital,
som nutidens industriella företag mestadels kräfva, och där lagstiftningen
i fråga om dem göres något strängare än i de stora kulturländerna van-
ligen är fallet, gifva dessa organisationer på det hela taget större säker-
het för det företags framgång, för hvilket de blifva bildade.1
än den en-
skilde kan erbjuda. Dock utesluta icke heller dessa, såsom väl kändt är,
på långt när all risk, och kunna lika litet som den enskilde arbetsgifvaren
råda bot på konkurrensen. För resten är det i många fall, där det väl
kunde behöfvasi omöjligt att få ihop ett aktiebolag. Skulle väl någon
nu för tiden lyckas åstadkomma ett aktiebolag for landtbruk till exempel?
Det är mest nyare företag, hvilka kunna locka med en hög sannolik
vinstprocent, som de penningägande äro benägna för att teckna aktier i.
De allra flesta affärer, särskildt inom äldre näringsgrenar, måste nöja sig
med en jämförelsevis obetydlig vinstprocent; och dem är man ej hågad
för, utan för så vidt personliga intressen möjligen framkalla någon med-
verkan. Inom det stora flertalet af näringar skall det förbli en omöjlighet
att bilda aktiebolag.
För att möta konkurrensen har man i en eller annan affärsgren sökt
bilda ringar) trusts, karteller eller hvad allt de heta, för att hålla priserna
i vederbörlig höjd. Dylika ringar må ibland kunna göra en tillfällig
nytta för sina intressenter. Det är dock högst få affärsgrenar, som äga
en så i det hela likformig tillverkning, att en dylik prisreglering låter
. verkställa sig. Inom flertalet af sådana är den omöjlig. Dessutom fin-
nes aldrig någon säkerhet för att icke en eller annan tillverkare uppträder
utom ringen, hvarigenom den snart blir sprängd. Äfven kunna· ringar
lätt ge anledning till osund och farlig spekulation, såsom väl kändt är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
