Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Utlandets spannmålstullar och deras inverkan på den svenska spannmålsmarknaden - A. C.: Genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLANDETS SPANNMÅLSTULLAR OCH SVENSKA SPANNMÅLSl\1ARKNADEN. 377
säger, att det ej kan vara riktigt. Om landet A själft vore tvunget att betala
den af C åsatta tullen, vore det nog så sant, att A sku1le med sina utbud
vända sig från C och till öfriga länder, men exemplet visar blott, att herr
Flodström skrifvit sin uppsats, naturligtvis i största välmening, men utan att
ha kännedom om huru det i verkligheten tillgår.
Låtom oss fortsätta med ett liknande exempel för att klargöra frågan.
Landet C importerar årligen ett visst kvantum hvete från A. För att göra
saken ännu tydligare kunna vi ju här antaga, att C ej själf kan producera
någon hvete eller åtminstone ej kan öka sin hittills varande produktion. Frå-
gan om det importerande landets egen produktion och om ökning eller minsk-
ning däri är nämligen en faktor, som ej ingår i eller har något inflytande på
herr Flodströms beräkning af »tulltrycket». Landet C har hittills ej haft spann-
målstull, men åsätter nu en sådan. H vad blir följden? Ifall tullen är något
så när rimlig, komma invånarne ·i C säkerligen ej att för tullens skull upphöra
att använda hvete, och då de ej kunna öka sin egen produktion, måste de
fortfarande som hittills importera sitt behof utifrån. A kommer att fortfarande
rikta sina utbud mot C utan att genera sig af, att invånarne i C få betala tull
för sin importerade spannmål, och C kommer att som förut absorbera sitt
gifna kvantum af spannmål. Oförklarligt är det då1 huru denna af C impor-
terade spannmål skulle kunna utöfva något tryck på öfriga länder, som ej in-
fört tull, och lika oförklarligt är det, hvarför detta förmodade tryck just skulle
bli lika med produkten af den af C importerade spannmålsmängden multipli-
cerad med den åsatta tullsatsen. Exemplet är nog för att visa oriktigheten af
den förutsättning, på hvilken herr Flodström bygger sin beräkning.
Öfverflyttar man _
ofvanstående exempel på verkligheten, komma förhål-
landena att ställa sig något annorlunda, ty i de flesta fall skulle ett land, som
åsätter tull på spannmål, därigenom komma att mer eller mindre öka sin egen
produktion, emedan de högre priser, som landtmannen nu erhåller, skulle locka
honom att odla mera spannmål (dock ej alltid, såsom i herr Flodströms tabell
Italien rn. fl. länder nogsamt utvisa). Ifall ej förbrukningen inom landet sam-
tidigt stiger, så kommer till följd af ökningen i produktionen en del af den
förut importerade spannmålen att blifva öfverflödig, och detta öfverflöd kommer
att vända sig mot andra håll för att finna användning. Men tydligtvis blir
det då ökningen i produktionen och den däraf härflytande mi’nskningen i im-
porten, som utöfvar ett tryck på öfriga länders spannmålsmarknad. Om denna
faktiska ökning af produktionen i landet C förorsakats af en tull af r kr. eller
1 o kr., är för öfriga länder alldeles likgiltigt.
I fall Tyskland, som från början årligen importerade ett visst kvantum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
