- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
383

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Bokanmälningar och litterära notiser - Tidsruner (Kristofer Randers) - Litteratur- och Konsthistoria (H. A. Ring)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I
BOKANMf\.LNINGAR OCH LITTERÄRA NOTISER.
Tidsruner af KRISTOFER RANDERS. - Christiania. Cappelen 1894.
Detta dikthäfte innehåller en hälsning från andra sidan Kölen, hvilken
vittnar om, att äfven där finnas personer med politisk sans och moralisk takt.
Häftet innehåller en samling satirer, i hvilka åter »indignatio facit versus» och
det med en sällspord kraft - den moraliska indignationen öfver vrövlet och
oväsendet i Norges nutida politiska lif. De falla som hammarslag de korthuggne
orden i dessa käcka verser. Deras förf. talar i dem icke såsom partiman; att
väl öfvervägande vänstern bör känna sig träffad af hans kritik, beror sålunda
ej på att förf. bekämpar detta partis syften, utan därpå att dess medel väcka
hans moraliska harm. Någon reaktionär är Kristofer Randers alls icke; på
botten af hans satir går ·en varm ström af hopp om framtiden och af tro på
ungdomen. Och denna positiva känsla förlänar åt dikterna en värme, som gör
denna satir mera personligt tilltalande.

*


Litteratur- och Konsthistoria af H. A. RrnG. Tonkonstens väsen och histo-
ria af A. LINDGREN. - Bibliotek för allmänbildning ro. - Sthlm C. E. Fritze 1894.
Ett glädjande tjdens tecken se vi i de många samlingsverk för vetenskapens
populariserande, som på de senare åren utkommit, det ena efter det andra. Att
våra förläggare finna det med sin fördel förenligt dessa verk – »Svenska Bi-
blioteket>>, »Vetenskap för alla» m. fl. - förutsätter, att det finnes en publik
hos oss för den arten af skrifter, - en publik sålunda, som ej finner sin vet"
girighet tillfredsställd af tidningspressens lätta alster eller af romanlitteraturens
tidsfördrif, utan verkligen genom själfstudier sträfvar efter allmänbildning.
Vår litteratur har nu ytterligare ökats med ett nytt sådant samlingsverk,
det på Fritzes förlag utgifna Bibliotek .för allmänbildning, hvaraf ofvannämnda
arbeten utgöra numro tio i en serie, som förut omfattat populariserande fram-
ställningar af följande olika ämnen: svensk språklära, aritmetik, geometri, zoologi~
botanik, geologi, fysik, kemi, astronomi, hälsovårdslära, geografi och historia,
Men inför dessa kortfattade kompendier kunna vi ej underlåta att upp-
kasta frågan: är verkligen detta den lämpligaste formen för att bjuda den kun-
skapssökande del af vetenskapens frukter·?
Vi hafva svårt att tro det, och vi]ja särskildt förtydliga vår afvikande me-
ning genom anslutning till det ämne, som be~andlas i den ofvan anförda senast
utkomna volymen af nämnda samling. Månne verkligen den, som ej förut kän-
ner poesiens historia och i detta häfte söker någon kunskap däri, verkligen fin-
ner en sådan af allmänbildande betydelse? (vi· säga med flit poesiens historia,
ty endast därom handlar boken, ej om litteraturens historia, som är ett vida
vidsträcktare begrepp.) 1\/Ian finner här på knappa I 30 sidor en framställning
af den europeiska diktkonstens utveckling allt ifrån Homeros dagar till Ibsens,
med så pass utförlighet, att t. ex. äfven så jämförelsevis obekanta litteraturer
medtagits som den ungerska och den nygrekiska och att inom redogörelsen för
den svenska poesien äfven författare af A. Ch. Lefflers och G. af Geijerstams
rang blifvit medtagna.
Med sådan plan för framställningen är det ju oundvikligt, att det hela
blifvit föga mer än ett register öfver författarenarnn och boktitlar med någ1~a
knapphändiga karakteriserande tillägg af ungefär samma art, som i en catalogue
raisonnee. Homeros och hans odödliga verk behandlas därför på omkring 20
rader, Shakespeare på ej fullt två sidor: Holberg på 1 2 rader o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free