Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Eva Fryxell: En kulturbild. Tillkomsten och utvecklingen af Stockholms Läsesalong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kulturbild.
Tillkomsten och ut)tecklingen a~ Stockholms L.cisesalong.
Om man i tankarna flyttar sig omkring trettio år tillbaka, skulle litet
hvar knappt känna igen sig i vårt gamla och dock så förnyade Stockholm.
Kärnan är sig tämligen lik, ehuru äfven den fått ökadt och förnyadt innehåll.
Men hvilka praktfulla och storartade stadsdelar hafva ej växt ut omkring den
lilla centralpunkten! Östermalms förnäma värld, Vasastadens mer borgerliga
men ej mindre massiva husrader, Kungsholmens utvidgade arbetarestad och
för öfrigt åt alla håll förlängda gator och nya kvarter.
Och vändes tanken från detta yttre till det inre och andliga området, är
tillväxten lika anmärkningsvärd. Vårt nuvarande skolväsen är ojämförligt öfver-
lägset det, som fanns för 30 år sedan, högre bildningstillfällen för kvinnor hafva
med få undantag först under dessa år kommit till stånd; Stockholm har fått
en högskola, och flere vetenskapliga inrättningar hafva grundats eller betydligt
tillväxt.
Men ojämförligt mer än allt annat hafva dock lusten för ·och tillfället till
läsning ökats. H vad skulle en nutidens stockholmare taga sig till, om han
ett, tu, tre flyttades 30 år tillbaka och saknade alla de tidningskontor och
andra läselokaler, som nu stå honom öppna? Vid tanken härpå vet man först
rätt uppskatta läsesalongens värde för de kunskapstörstande män och kvinnor,
som ursprungligen satte företaget i gång.
Äldre personer, som lefvat inom litterära kretsar i Stockholm, mmnas
från barndomen sina fäder omtala och beklaga, att sträfvandena för bildande
af något slags läselokal i Stockholm mött nästan oöfvervinneliga svårigheter.
Vid en senare undersökning af förhållandet befinnes också, att unde,r åren
1840-1866 flera försök blifvit gjorda att skaffa den bildade allmänheten till-
fälle att - oberoende af klubblif - taga kännedom om in- och utländska
böcker, tidningar och tidskrifter. Men det är numera svårt att erhålla full-
ständiga och tillförlitliga uppgifter om dessa företag. Det varaktigaste och
förnämsta bland dem var Atheneum, grundadt af »Litteratur-Sällskapet i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
