Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Frans von Schéele: Arbetareupplysning och kvinnobildning. Några reflexioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETAREUPPLYSNING OCH KVINNOBILDNING.
På samma sätt som man under »den gamla goda tiden» trodde arbe-
tarne bäst betjänta med ett minimum af teoretiska kunskaper, så betraktade
man ock den rätta kvinnobildningen såsom ganska väsentligt byggande sig på
okunnighet. Och ännu är ej detta kvinnoideal helt och hållet utdödt i den
allmänna meningen. Ännu finnas de, som anse kvinnlig oskuld tämligen lika-
betydande med obekantskap med, att i världen fi!)nes synder och laster, sär-
skildt på det sexuella området. En erinran härom lämnades nyligen genom
en uppsats i en tidning, som själf kallar sig »damernas egen tidning». En
författare, som annars ej är rädd .för anslutning till ganska ultramoderna åsik-
ter, var där den, som - med uppslag äfven han från Frankrike - tog till
orda för det gamla kvinnoidealet.
Vi hålla visst icke före, att för moralisk mogenhet fordras att åtminstone
1 fantasien hafva pejlat det omoraliskas djup. Men det är blott mot åsikten
om, att den unga kvinnan häri bör intaga en särställning från oss andra, som
jag vill opponera mig. Samma fantasiens renhet är ock något önskvärdt för
’
den unge mannen. Ja, icke blott för ungdomen, utan lika väl för de äldre.
Så ter sig nämligen saken, då man ser den från moralisk synpunkt, och ej
öfvervägande från estetisk. Då blir den moraliska renheten lika väl en for-
dran på mannen som på kvinnan, på den äldre som på ungdomen.
Men då blir ock botemedlet mot vissa nutida unga kvinnors depravering
genom alltför intim kunskap om sedefördärfvets former ej ett afskiljande af
flickan från umgängeslifvet och den yttre erfarenhetens värld, utan en reform
af detta allas vårt lif själft, så att vi alla kunna röra oss fritt däri utan att
moraliskt besmittas.
Ni svarar kanske, att lifvet en gång nu ej är och heller icke blir så
oskyldigt. Nåväl, då kan det ej hjälpas, att äfven den unga flickan får se,
hurudan den värld är, i hvilken hon skall utkämpa sin lifsstrid.
Ty ej heller hon får gå sitt lif blind eller blundande igenom. Vissa
herrar svärma - och särskildt är det modernt i galanteriets hemland, i Frank-
rike – för den barnsliga, omedvetna kvinnotypen. Men rätt sedt har barns-
ligheten ej större berättigande hos kvinnan än hos mann.en. Båda böra en
gång hafva varit verkliga barn, men för båda kommer ock den stund, då
barnsligheten bör ersättas af större klarsynthet, större allvar. Äfven kvinno-
sinnets stål måste härdas 1 lifvets eld. Det blir kanske därefter ej så mjukt
och smidigt som förut, men i stället bör det få fjäderns kraft att spnnga till-
baka, när det drages åt orätt håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
