- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1894 /
616

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Hjärne: Norska frågans nuvarande läge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORSKA FRÅGANS NUVARANDE LÄGE.
gärna strax yrka, att den norska hären måtte ställas under svenskt öfver-
befäl, som ensamt vore i stånd att ordentligen öfvervaka dess lagenliga
skick i kraft af de »oförtydbara bestämmelserna>> om »försvaret i för-
hållande till folkmängden». Men det krafvet förefaller väl våra korpora-
ler, för så vidt som de ännu hafva någon besinning kvar, tills vidare allt
för starkt och tillika utsiktslöst att genomdrifva som vederlag för den
»gemensamme» utrikesministern. De hafva alldeles tillräckligt att be-
gära ändå.
Det lär alltså, just då man ser saken från de svenska intressena:-s–
synpunkt, visa sig icke vara stort bevändt med det där talet om »lika
rättigheter och lika skyldigheter», åtminstone i fråga om det väsentliga,
nämligen unionsförsvaret. Vi äro och förblifva i detta afseende hänvi-
sade till norrmännens egen goda vilja, hvarom man ej törs göra sig för
vidtgående förhoppningar, men som omöjligen kan framtvingas genon1
pappersinstrumenter.
* *

*


Ännu vida betänkligare ställer det sig med öfriga vidtomfattande
unionella »reformförslag», som uppenbara sig i sammanhang med det om-
nämnda partiprogrammet och utgifvas för dess oafvisliga, för det svenska
fosterlandets och unionens välfärd alldeles oundgängliga konsekvenser.
Det är visserligen alldeles i sin ordning, att den starkaste tonvikten
i hela detta mål lägges på regleringen af den »gemensamme>
> utrikesmi-
nisterns ansvar. Men då måste också den frågan riktigt med besked
sättas i medelpunkten inom hvarje förslag till målets lösning och icke
bortblandas med en hop andra saker, som strängt taget icke höra hit.
Likaså låter det höra sig, att konsulatväsendets reglering ställes i sam-
manhang med erkännandet af »fullständ_
ig enhet -i ledningen af utrikesären-
dena, så väl konsulatväsendet som diplomatien>>. Härvid är dock att märka,
att, så länge den »egne» norske utrikesministern hålles helt och hållet ur
vägen, det utan vidare faller af sig själft, att till och med »egne>> norske
konsuler måste stå under vare sig den svenske eller, efter >>reformen», den
»gemensamme>> utrikesministerns »ledning>) eller myndighet. Alla staters
konsuler i hela världen sortera enligt folkrättslig häfd (för så vidt som de
verkligen äro blott konsuler och icke tillika sändebud) under de diplomatiske
representanterna för den suveräna makt, som utnämnt dem. Utan afseende
på denna makts inre statsrättsliga förhållanden eller förvaltningsregler äga
vederbörande främmande statsmyndigheter, för så vidt som de ej på egen
hand kunna eller vilja skaffa sig rätt m<?t konsuln, att vända sig till hans
lands diplomatiske målsmän på stället. Desse åter lyda under utrikes-
ministern, som således i sista hand (å kronans vägnar) inför utlandet an-
svarar äfven för konsuler och andre agenter, hvad namn de än må bära.
Och där det högsta ansvaret ligger, där måste också den högsta »led-
ningen>> ligga. Den frågan behöfver således icke ens dryftas med Norge.,
som ju dessutom aldrig, talet må vara hur högröstadt som helst, kan få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 20 00:44:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1894/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free