Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - A. H.: Spansk nutidslitteratur. Några anteckningar. III. Padre Luis Coloma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 SPANSK NUTIDSLITTERATUR.
kratien — hon är grefvinna, af hög börd på både fäderne och möderne —
att hon i sin essay La mujer cspahola (Den spanska kvinnan) tar varmt
försvar för aristokratien och visar stor sympati för folket, hvaremot medelklassen
är full af lyten, att hon i sin kritik öfver Peredas La montälvez, såsom ofvan
nämnts, tar aristokratiens parti mot författaren, men i sin biografiskt-kritiska
studie El P. Luis Coloma har öfvervägande beröm för Pequeheces, där samma
aristokrati så obarmhärtigt satiriseras.
En kort sammanfattning af hennes omdömen om jesuiterpaterns bok må
här meddelas.
Seftora Pardo Bazån har en gång skrifvit en bok, San Francisco de Asis,
hvilken ingaf de klerikala stora förhoppningar, att deras parti vunnit för sig
en högt begåfvad skriftställare. Hennes litterära verksamhet har emellertid
icke sedan dess gått i dylik riktning, men hon har en och annan gång
uppträdt till försvar för munkordnarna, då dessa synts henne orättvist angripna.
Det är förmodligen af denna anledning, som hon i sin biografiskt-kritiska
studie öfver P. Coloma säger, att hon hyser aktning och beundran för
munkordnarna, men att detta icke alls väger i hennes omdöme, då hon nu går att
skrifva om Pequeheces, som varit utsatt för en ensidig kritik, därför att
författaren är jesuit. »Men det är nu en gång så i Spanien», anmärker hon, »att
prästen och kvinnan äro såsom skriftställare ungefär likställda därutinnan, att
de båda äro klafbundna, och spränga de någon gång fjättrarna, samlas bitarna
upp för att därmed piska författaren i ansiktet.»
Rörande de anmärkningar, som framställts mot att P. Coloma i Pequeheces
skulle hafva tydligt utpekat vissa nu lefvande personer, invänder Sefiora Pardo
Bazan, att hon icke funnit, att han åsyftat några bestämda individer, men äfven
om så skulle vara, har han därutinnan stora föregångare inom litteraturen.
Dante t. ex. försatte i Inferno många af sina samtida, allmänt kända
personligheter, specificerade deras synder och utsatte dem för gräsliga straff. Balzac
var icke mera öfverseende mot sin tids societet och Tolstoy är ännu mera
sträng.
Man har vidare klandrat P. Coloma för att han skrifvit en satir i stället
för en roman — men satiren öfver sociala laster har varit tillåten i alla tider,
och däraf har Gogol, Flaubert, Daudet m. fl. begagnat sig, för att ej glömma
alla tiders mest beundransvärda satiriska roman Don Quijote. Men väl kan
sägas, att satirikern Coloma skulle varit mera upphöjd, mera kraftigt verkande,
mera nobel, om han varit mindre affekterad, mindre försåtlig, mindre pepprad.
På samma gång Seftora Pardo Bazån erkänner, att P. Colomas skildring
af den höga societeten är exakt, observerad, lefvande, anmärker hon, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
