Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Cecilia Bååth-Holmberg: I Thüringerwald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51 I TYRINGERWALD.
Och då kännes det skönt att få pusta ut i det vänliga Meininger-Hof.
Det är egendomligt nog att i det vattenfattiga Tyringen finna badort
vid badort i oräkneligt antal. Någon sjö finnes ju ej här, och »floderna» —
Schwarza, Gera, Unstrut, Laucha m. fl. — äro i själfva verket endast »barn i
början», d. v. s. de upprinna här i Tyringens skogar och å dess höjder; deras
vatten är kristallklart, och de flyta genom idylliska skogsängar, genom mörka,
smala klyftor och dalar, hvilkas behag de förhöja; det är de, som gifvit
Tyringen namnet »Tysklands hjärta», enär deras flöden ila åt alla håll för att
utgjuta sig i Rhen, Elbe och Weser. Tusentals ännu smärre bäckar bilda dessa
bifloders biflöden, utvidga sig här och där till små mörka dammar eller spruta
i kaskader från sten till sten. Men ändock är Tyringen för en nordbo
skenbart vattenfattigt — dess största brist. Det äger däremot en rikedom af källor,
som välla fram ur bergens inre, och hvilkas vatten är dels starkt
mineralhal-tigt, dels nästan kemiskt rent samt vinter och sommar har samma temperatur.
Detta jämte Tyringens rena, friska, stärkande luft gör landet så besökt. En
berlinerläkare har yttrat, att det är, som om lungorna rörde sig på sammet.
Också känner man sig aldrig trött, hur mycket man än går och går; jag för
min del fann mig åtminstone kry som en mört, när jag om aftnarna hemkom
från någon flera timmars vandring i bergen och i trots af att detta upprepades
hvarje dag.
Därför är Tyringen under sommarmånaderna alldeles uppfylldt af
människor, särskildt nu i augusti, under »stora säsongen». Snälltågen från Hamburg,
Berlin, från Köln och Breslau hitföra från skolor, affärslokaler, universitet dessa
skaror, som tråna efter sinnesro, efter något af den skogsmystik, hvilken hvilar
öfver Niebelungens och Hermanns, öfver Welfers och Hohenstaufers land, det
gamla Germanien. Denna mystik finner man i sanning i Tyringen; det är som
väntade man i hvarje ögonblick att få höra valdthornsklang från riddarlifvets
dagar — bara ej hvarje liten stig, hvarje väg, hvarje »Gartenwirthschaft»
vimlade af dessa nyssnämnda skaror!
Järnkällan i Liebenstein är mycket berömd och förnämsta upphofvet till
det starka uppsving denna plats endast för några få år sedan ännu hade, då ända
till 6 — 8,000 kurgäster årligen besökte »badet». Liebenstein är egentligen en
stor by, liggande omkring 400 meter hÖgt"**på Tyringerwalds södra utkant i
Werradalen; af höga, bokskogsbevuxna åsar är den skyddad för alla nordliga
och Östliga vindar. I stället för den forna byn ser man nu eleganta villor,
inbäddade i blommor och lummig grönska, omgifna af fruktlundar och fruktalléer;
man ser hertigliga »småslott», teater, flera ståtliga hotell med balkonger och
terrasser, präktiga badhus och »brunnstempel», musikpaviljonger, butikrader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
