Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - I. Flodström: Om statens ingripande i näringslifvet, betraktadt med hänsyn till svenska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2 OM STATENS INGRIPANDE I NÄRINGSLIFVET.
pröfning af dess lämplighet för våra säregna förhållanden. Det är en
olycklig tanke att särskildt lägga an på kapitalets beskattning, när man
har så ondt om det som vi. Bättre är då ur nationalekonomisk synpunkt
att beskatta den årliga inkomsten, men ännu bättre en utsträckt
konsum-tionsbeskattning, direkt eller indirekt. Det förutsattes därvid naturligtvis,
att beskattningen göres så rättvis som praktiskt möjligt och behöfligt är.
Särskildt kunde en bostadsskatt vara någonting att tänka på för vårt land,
hvarest taxeringsvärdet för s. k. annan fastighet (än jordbruks-) stigit från
1,189 kr. år 1885 till 1,536.6 mill. kr. år 1893, d. v. s. ökats med
29 °/o på åtta år. En sådan bostadsskatt föreslogs i fjol af Frankrikes
numera aflidne förre finansminister Burdeau i form af hyresskatt, utgående
efter en för olika orter olika bestämd procent af hyresbeloppet och
naturligtvis med vissa modifierande bestämmelser vid tillämpningen. Idéen
till förslaget var möjligen hämtadt från en liten skrift af Ernst Volksmann:
Warum besteuem wir den Luxus nichtsom nyligen i Tyskland väckt
stor uppmärksamhet och hvari utom några andra former af lyxbeskattning
äfven föreslås en bostadsskatt, hvilken dock enligt Volksmanns mening
helst borde utgå efter våningarnas storlek*.
Landets kapitalfattigdom borde mana oss att taga vara på hvad som
finnes och icke så sorglöst se på, huru för våra förhållanden rätt stora
summor så att säga skänkas bort till våra grannar. Den frikostighet som
åsyftas uppenbarar sig i form af lotterispel. Spelandet på utländska lotter
rier lär dock knappast kunna förbjudas; och vill man söka kvarhålla inom
landet de penningar, som särskildt från de sydliga provinserna strömma
ut till danska och tyska lotterier, finnes ingen annan utväg än att bereda
tillfälle till spelbegärets tillfredsställande på ett inhemskt statslotteri.
Vinsten på ett sådant lotteri borde dock ej användas för statskassans behof,
utan afsättas till en lånefond för industriernas räkning, där lån kunde
erhållas mot låg ränta och utan alltför betungande säkerhetsanspråk. Får
man döma af storleken af andra staters nettovinst på lotterierna,
jämförd med storleken af deras folkmängd, så borde man i Sverige kunna
vänta sig kanske 1 mill. kronors årlig behållning, och med årens lopp
skulle på detta vis det för industrierna tillgängliga lånekapitalet, trots
låg ränta och förekommande förluster, kunna uppgå till rätt försvarliga
summor.
Nedanstående förteckning upptager namnen på de europeiska stater,
i hvilka statslotterier för närvarande finnas, äfvensom de respektive
staternas nettobehållning på lotterierna under räkenskapsåret 1891—92 (efter
Handwörterbuch der Staatswissenschaften och andra källor) samt slutligen
deras invånarantal.
" Förslaget om bostadsskatt i Frankrike väckte motstånd och kunde ej genoradrifvas
hufvudsakligen af den anledning att man däri trodde sig se eftergifter för socialismen. —
Frankrike har som bekant sedan lång tid tillbaka dels en byggnadsskatt, dels en fönster- och
dörrskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
