Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Max Hirsch: Om hypnotism och suggestion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4 OM HYPNOTISM OCH SUGGESTION.
serade, att han, som man på vetenskapligt språk plägar uttrycka sig, står
i rapport med dem, under det att en sådan rapport är omöjlig med
sofvande personer. Den sofvande vaknar vid minsta försök att inleda ett
samtal med honom. För att nu närmare definiera det hypnotiska
tillståndet och karakterisera dess förhållande till den normala sömnen uttalade
jag som min öfvertygelse, att den hypnotiserade endast står under
inflytande af sömn-suggestion, d. v. s. att han mottagit suggestion att sofva,
och nu befinner sig i sömn-illusion, men ej verkligen sofver.
Medvetandet hos den hypnotiserade är långt ifrån så förändradt eller
grum-ladt som under sömn. Blott hans omdömesförmåga och fria vilja äro,
så länge sömn-illusionen, således hypnosen, varar, tillbakaträngda, i
enstaka fall fullkomligt tillintetgjorda. Vid hypnosen är det endast fråga
om en i vaket tillstånd mottagen suggestion. Om man fasthåller denna
uppfattning, försvinna genast alla betänkligheter, dem man, innan man
riktigt kom under fund med detta tillstånd, esomoftast hörde uttalas mot
användandet af hypnos; ja, då synes rent af den så ofta framställda åsikten
om hypnosens farlighet eller skadligbet fullkomligt ogrundad.
Således veta vi nu, att hypnosen är ett genom sömn-suggestion
alstradt tillstånd af sömn-illusion. Jag meddelade ofvan, att i detta
tillstånd är suggestibiliteten, d. v. s. mottagligheten för föreställningar, ökad.
För att göra detta faktum plausibelt vill jag erinra om några kända
förhållanden. Om jag plötsligt ropar till en person: »det kommer èn pudel
springande bakom er rygg», skall ifrågavarande person i första
ögonblicket vara böjd att tro detta och kanske se sig tillbaka; den uppväckta
föreställningen har kommit pudelns bild att uppstå i personens hjärna.
Men min suggestion hindras i sin verksamhet därigenom, att personen
öfvertygar sig om, att ingen pudel förefinnes. Annorlunda verkar min
suggestion, om personen håller ögonen slutna. Ropar jag då riktigt
skarpt och allvarsamt: »där springer en stor råtta», så är personen strax
mycket mera mottaglig för min suggestion. Därigenom att alla
uppmärksamheten afledande retelser, som eljes träffa synsinnet, bortfalla,
framstår nu råttans bild med mycket större tydlighet för personens
andliga öga, d. v. s. i hans hjärna och kan nu lätteligen äfven framkalla
vissa följdfenomen, t. ex. rysningar, äckel, ängslan eller dylikt. Utom
genom nämnda moment — den skärpta bilden i hjärnan — uppnås samma
resultat äfven därigenom, att om en människa håller ögonen slutna, erfar
hon alltid — något som ju är allmänt bekant — en känsla utaf
osäkerhet och hjälplöshet. Jag skulle här vilja erinra om en företeelse, som
nog mer än en af egen erfarenhet känner till. Under nattens mörker
infinna sig hos många, synnerligast nervösa personer, hvilka lida utaf
sömnlöshet, vissa tillstånd af ängslan och oro, hvilket förklaras på det
sätt, att intrycken af uppträdande föreställningar äro starkare nattetid än
om dagen. Hvarje sorg, hvarje bekymmer antager under natten
förstorad gestalt; man tror sig duka under i kampen för tillvaron, medan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
