Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Max Hirsch: Om hypnotismen i läkekonstens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmärkningar. — Det är stor skillnad, om man, såsom sker vid magnetisörers
offentliga föreställningar, gifver den hypnotiserade alla möjliga
suggestioner, hvilka ej det ringaste hafva att göra med hans fysiska eller psykiska
befinnande, eller om man gifver endast läke-suggestioner. Med
läke-suggestioner menar jag sådana suggestioner, hvilka allenast åsyfta
patientens lugnande och en förbättring af sjukdomssymptomen. Då vi veta,
att hypnosen i och för sig själf är utan all verkan, och att blott de under
densamma gifna suggestionerna utöfva någon effekt, så ligger det för
öppen dag, att man aldrig kan skada, men väl gagna genom en hypnos
med läke-suggestioner. På annat sätt gestaltar sig saken i fråga om
sådana hypnoser, hvarvid den hypnotiserade endast tjänar försöksändamål,
och hvarvid för att tillfredsställa experimentatorns nyfikenhet eller den
tillstädesvarande publikens skådelystnad de orimligaste suggestioner gifvas.
Sådana hypnoser med experiment-suggestioner, som jag skulle vilja kalla
dem till skillnad från läke-suggestionerna, kunna utan tvifvel vara
skadliga. Den ofta hörda åsikten, att hypnosen kunde göra människan nervös,
är ohållbar. Detta kan ej vara fallet med hypnosen såsom sådan, men
väl med hypnos med experiment-suggestioner. Naturligtvis är det dock
ej alla experiment, som äro skadliga. Om t. ex. i dessa saker erfarne
läkare, hvilka å ena sidan hafva en noggrann kännedom om
suggestionens psykologi och å andra sidan den ifrågavarande personens
individualitet, vid något tillfälle, för att pröfva det hypnotiska tillståndet eller
bestämma hypnosens djuphetsgrad, anställa ett experiment med en
hypnotiserad, så blir detta, så vida suggestionerna väljas riktigt och de
tekniska föreskrifterna noga iakttagas, fullkomligt oskadligt. Men äfven dylika
experiment böra endast anställas med personer, som uttryckligen gifvit
sitt samtycke därtill, och hos hvilka läkaren utesluter hvarje möjlighet
till skadlig efterverkan; i synnerhet böra de aldrig anställas på sjuklingar.
En läkare, som använder en hypnos för sjukdomsbehandling, inskränker
sig till läke-suggestioner. Han vet, att »människans hjärna ej är någon
leksak», såsom professor Preyer träffande uttrycker sig.
Men äfven läke-suggestionerna måste gifvas efter vissa tekniska
föreskrifter, och med afseende fäst på det tillstånd, hvari det enskilda
sjukdomsfallet befinner sig. Hypnotisering och synnerligast suggerering äro
konster, som erfordra ett ingående inlärande. Må därför hvar och en,
som icke är läkare, afstå från alla dylika försök! Orsaken, hvarför man
kommit till den oriktiga åsikten, att hypnotiseringen kunde vara skadlig,
är den, att i början funnos många, som trodde, att den vore en helt
oskyldig sak, och så i salongerna utförde sina konststycken med
personer, dem de med större eller mindre skicklighet hypnotiserat. Jag
undviker med afsikt att här meddela något om hypnotiseringskonstens
ganska enkla teknik, emedan jag, som sagdt, ej anser behöfligt, att
hypnosen någonsin kommer till användning utom läkarefacket. Att lära
känna de suggestioner, som skola hafva en läkande verkan, därtill fordras
framför allt läkarevetenskapliga insikter och sedan psykologisk skolning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
