Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Max Hirsch: Om hypnotismen i läkekonstens tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HYPNOTISMEN I LÄKEKONSTENS TJÄNST. 1^9
möjliga sjukdomar. Lika litet vill denna metod undantränga andra
profvade behandlingssätt, såsom massage, vattenkurer, elektricitet m. m. Långt
därifrån! Så t. ex. skall man vid alla svåra organiska sjukdomar helt och
hållet lämna det hypnotiska behandlingssättet å sido och på sin höjd
använda detsamma, då det gäller att aflägsna envisa fristående symptom,
såsom sömnlöshet, saknad af matlust o. s. v.
Framför allt användes suggestionsbehandlingen med framgång vid
nervsjukdomar och i synnerhet sådana, där ej någon förstörelse eller
på-vislig anatomisk förändring i det centrala nervsystemet föreligger, utan
det blott handlar om rubbningar i funktionerna.
I första rummet må här nämnas den vidt utbredda neurastenien eller
nervsvagheten, detta onda, som har sitt ursprung i de otaliga retelser, för
hvilka våra dagars människor och särskildt storstädernas invånare
oupphörligen äro utsatta. Om det onda själft har jag ej här tillfälle att
närmare yttra mig. Vi hafva därvid hufvudsakligen att göra med personer,
hvilkas nervsystem försvagats genom för strängt arbete, sårad ärelystnad,
svikna förhoppningar eller en alltför hård kamp för tillvaron, eller som
till följd af medfödt anlag ej äro vuxna de upprepade och ihållande
retelser, dem ä ena sidan ens yrke, å den andra sällskapslifvet medför.
Att nervositeten kan uppenbara sig i de mest olika former, torde vara
bekant genom den alldagliga erfarenheten. Den enes lidande yttrar sig
så, att han lätt blir trött och klen, en annan råkar vid minsta anledning
i häftig vrede, den tredje är i nedtryckt sinnesstämning. Andra åter
rodna lätt och falla i häftig svettning. Därtill sälla sig smärtor eller
obehagliga känslor i de mest olika kroppsdelar, företrädesvis i hufvudet och
ryggen. Hos många patienter växla plågorna nästan dagligen och ökas
i väsentlig grad genom yttre inverkningar, om dessa aldrig så litet förmå
reta nervsystemet. Nästan alla nervösa lida utaf vissa psykiska symptom,
särskildt af stor retlighet. Härtill komma vidare i enskilda fall psykiska
abnormiteter: den ene kan ej gå öfver en öppen plats eller en folkrik
gata utan att erfara stark ångest eller få anfall af svindel; somlige kunna
ej vara ensamme, andra äro rädda för slutna rum, t. ex. teatrar. Åter
andra kunna ej fördraga folksamlingar och känna sig sjuke i större
sällskap. Ytterligare finnes det en del nervösa sjuke, som städse äro
tveksamme, huruvida de riktigt utfört en handling, som de nyss verkställt,
en tanke, som tvingar dem att vända om och undersöka sitt verk. Hafva
de t. ex. vridit igen en gaskran någonstädes i ett hus och sedan lämnat
detta, så uppdyker den tanken, att gaskranen måhända ej är stängd, och
de måste vända tillbaka för att öfvertyga sig om rätta förhållandet. Ännu
andra sjuke finnas, som äro ytterst ängsliga för att vidröra orena föremål,
och hvilka till och med åsynen af litet damm försätter i den häftigaste
ångest. Dylika abnormiteter, hvilka blott äro nervösa svaghetstillstånd,
som alltför lätt kunna uppstå på grundvalen af en allmän neurasteni,
förekomma i oräknelig mängd. Samtliga dessa tillstånd hafva fått hvart och
ett sitt särskilda namn. Man talar om en orträdsla, tvifvelsjuka, vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
