Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Robinson: Religionsmötet i Chicago - II. Första dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 8O- RELIGIONSMÖTET I CHICAGO.
äfven som till att småningom bringa alla inbördes fientliga nationer i
fredliga förhållanden till hvarandra genom att visa dem in på den fullkomliga
rättvisans väg."
Denne japan följdes närmast af fyra landsmän: elegant folk, lärda
buddhistbiskopar, ehuru åtminstone tre tycktes vara ännu helt unga mån.
De inskränkte sig till att genom sin japanske tolk tacka för inbjudningen.
Efter dem lämnades ordet åt tyska protestantismens representant,
grefve Bernstorff. Hvad han hade att säga, skilde sig icke så litet fran
öfrigas yttranden. Intrycket af hans själfständighetsförklaring var dock
öfvervägande aktningsfullt och sympatiskt: — — "Jag för min del
förklarar mig stå här som en enskild evangelisk kristen, samt att jag aldrig
skulle satt min fot i detta parlament, om jag trott det beteckna något slag
medgifvande, att alla religioner äro jämngoda och att det ej tarfvas annat
än att mena ärligt. Jag kan ej instämma i något sådant. Jag tror bibeln
allena vara sann och protestantisk kristendom den enda rätta religionen.
Jag önskar ingen kompromiss af något slag." — —
— — "Nej, vi möta hvarandra här, en hvar med en önskan att vinna
de andra öfver till sin tro.
"Kommer det ej då att bli ett krigs- i stället för fredsparlament?
Skall det ej föra oss längre bort från i stället för närmare hvarandra?
Jag tror icke det, i fall vi hålla fast vid den sanningen, att dessa stora
lifsläror blott kunna försvaras och utbredas genom andliga medel. Ärlig
drabbning med andliga vapen behöfver ej komma de stridande att
misskänna utan bringar dem tvärtom ofta nog till att fullständigare uppskatta
hvarandra. Jag anser förevarande konferens hafva gjort nog till att
evärdligen hugfästas å historiens blad, om denna stora princip här kunde vinna
allmännelig anslutning." — — — "Den religiösa frihetens grundsats hvilar
på Guds behof af fria människors villiga lydnad."
Kyrkohistorikern, professor Bonet-Maury hälsade parlamentet å de
religiösa intressenas vägnar inom hans hemland, Frankrike, och ärkebiskop
Redwood i egenskap af representant för Nya Zeeland, hvarefter reste sig
den redan omnämnde buddhisten från Ceylon, Dharmapola. Hans yttre
företeelse ryckte uppmärksamheten till sig: en späd ynglingagestalt i sid,
yfvig, hvit mantel, det svartlockiga hufvudet obetäckt, en talares
uttrycksfulla hand skymtande mörk vid bröstet mellan mantelfållarne, blott öfre
läppen dold af skägg, den nedre bredt och något för fylligt framskjutande,
men ansiktsoval, ögonbågar, panna, näsa och näsvingar formsköna, likasom
den intill hufvudet afsmalnande och ned mot fästet vid bålen behagfullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
