Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Efter Leo Tolstoj: Gifves det en moral utan religion? I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gifves det en moral utan religion?
Detta ämne har nyligen behandlats af Leo Tolstoj i en broschyr med anledning af ett
till honom offentligen framställdt spörsmål. Då den fräjdade tänkarens framställning tyckes oss
vara af mindre vanligt intresse, meddela vi här en öfversättning däraf.
I.
Ni frågade mig för det första, hvad jag menar med ordet »religion:,
och för det andra, om jag tror, att en moral utan religion kan vara
möjlig, samt huru jag uppfattar en sådan moral.
Jag skall försöka att på bästa möjliga sätt besvara dessa högst
viktiga och så väl preciserade frågor.
Flertalet människor inom samtidens civiliserade kulturvärld hylla den
åsikten, att hvarje religions innersta väsen består i ett förkroppsligande
och gudomliggörande af de oförstådda och i början fruktade
naturföreteelserna, äfvensom i dessa naturkrafters tillbedjan. Denna åsikt
accepteras utan någon som helst kritik blindt af den stora civiliserade mängden
i vår tid, och den möter icke allenast icke någon motsägelse från
vetenskapsmännens sida, utan dessa äro företrädesvis just de, som kraftigast
framhålla dess riktighet. Om också tid efter annan röster låta höra sig
från män sådana som Max Müller och andra, hvilka tillägga religionen
ett annat ursprung och en annan betydelse, så lyssnar man ej till och
aktgifver ej på dessa röster, midt inne som man är i den enstämmiga
uppfattningen af religionen, att den har vidskepelsen till sin grund. Om
också för ej så synnerligen länge sedan, i början af innevarande
århundrade, de lärde förnekade katolicismen och protestantismen, liksom
en-cyklopedisterna gjorde i slutet af förra århundradet, så nekade dock
ingen af dem, att religionen i allmänhet varit och är ett nödvändigt
lifsvillkor för hvarje människa. För att nu ej tala om deisterna, såsom
Bernardin de St. Pierre, Diderot och Rousseau, har Voltaire rest en
minnesvård åt Gud och Robespierre infört förhärligandet af ett högsta väsen.
Men — tack vare den lättsinniga och ytliga lära, som framställts af
Auguste Comte, hvilken i likhet med de fleste fransmän på fullt allvar trott,
att kristendomen ingenting annat vore än blott katolicismen, och därföre
i denna sett religionens fulla förkroppsligande — har i vår tid
kulturvärlden, hvilken, nu såsom alltid, gärna och utan tvekan lånar sitt öra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
