Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Efter Leo Tolstoj: Gifves det en moral utan religion? II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__ GIFVES DET EN MORAL UTAN RELIGION?_431
samfund — där tvista och strida familjemedlemmarne med hvarandra alldeles
som främlingar, och ofta ännu mera och häftigare.
Att påstå, att det sociala framåtskridandet alstrar moral, är detsamma
som att påstå, att resandet af en kakelugn alstrar värme. Värmet kommer
från solen, men kakelugnen afgifver värme blott då, när man däri lägger ved,
d. v. s. en produkt af solen. Alldeles på samma sätt uppkommer moralen ur
religionen. Lifvets sociala former frambringa moralen endast då, när i dessa
lifsformer införas resultaten af religionens inflytande på människan — moralen.
Kakelugnar kunna eldas och då gifva värme eller icke eldas och då
förblifva kalla. På alldeles samma sätt kunna de sociala formerna inom sig
innesluta moralen och då utöfva moralisk inverkan på samhället, eller de kunna
sakna moraliskt innehåll och då blifva utan detta inflytande på samhället.
Den kristna moralen kan ej vara grundad på den hedniska
lifsåskådnin-gen och kan hvarken framgå ur den icke-kristna filosofien eller den icke-kristna
vetenskapen; den kan ej ens bringas i samklang därmed.
Så hafva ock städse hvarje allvarlig och strängt följdriktig filosofi och
vetenskap uppfattat saken. »Om våra satser ej stämma öfverens med moralen,
så mycket sämre för denna», säga fullkomligt riktigt en sådan filosofi och en
sådan vetenskap och fortsätta sina forskningar.
Etiska afhandlingar, som ej hvila på religiös grund, och till och med
lekmanna-katekeser skrifvas, och man hämtar kunskap ur dem, och människorna
kunna tro, att mänskligheten låter leda sig af dem. Men det ser blott så ut,
ty i verkligheten låta människorna ej leda sig af dessa afhandlingar och
katekeser, utan af religionen, hvilken de alltid ägt och äga, under det att
afhand-lingarna och katekeserna endast efterbilda, hvad af sig själft framgår ur
religionen.
Lekmanna-moralens föreskrifter, hvilka ej äro grundade på religionsläran,
kunna förliknas vid en persons tillvägagående, som utan att äga någon
musikalisk kunskap ställer sig på kapellmästarens plats och börjar med armarne i
luften gestikulera inför musikkapellets sin vanliga verksamhet utöfvande
medlemmar. På grund af tröghetslagen och den föregående kapellmästarens
undervisning kan musiken fortgå en stund, men de rörelser, som den musikaliskt
okunnige gör med taktpinnen, äro uppenbarligen icke blott icke till någon
nytta, utan måste till sist förvirra de exekverande och bringa oreda i orkestern.
En liknande oreda börjar visa sig i tankegången hos vår tids människor; detta
är en följd af ledarnes försök att skaffa människorna en sedelära, hvilken ej
är grundad på den högre religion, som den kristna delen af mänskligheten
börjar tillägna sig och delvis redan tillägnat sig. Försöken att grunda en mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
