Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Ahl: I arbetareförsäkringsfrågan. II - Motivering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ARBET AREFÖRSÄKRINGSFRÅGAN. 527
månen af rätt till pension vid inträffad invaliditet, vare sig för mannen
eller hustrun.
Vi hafva emellertid anfört dessa siffror endast exempelvis och i
afsikt att lämna ett uppslag till jämförelse emellan de båda förslagens
kostnader och kunna omöjligen finna, att resultatet af en dylik jämförelse
skulle kunna, såsom man hotat, ställa sig såsom förhållandet emellan ett
till tre.
b) Alla hittills gällande befrielser från erläggande af mantals
penning ar upphäfvas, med undantag af befrielsen för dem, hvilka åtnjuta
fattigunderstöd, däremot befrias äfven de från erläggande af
mantals-försäkringspenningar, hvilka åtnjuta pension ur allmänna anstalten.
Då mantalspenningarna äro afsedda att utgå såsom årsafgifter af de
försäkrade till en anstalt för allmän obligatorisk invaliditetsförsäkring, är
det naturligt att inga andra befrielser från deras erläggande än de ofvan
angifna böra äga rum.
c) Stadgandet angående husbondes ansvarighet för
mantalspenningars erläggande af dem, som äro i hans tjänst fast anställde, bibehålles,
dock med lagstadgad rätt för honom att af tjänares eller arbetares
kon-traherade lön innehålla beloppet.
Bibehållandet af stadgandet rörande husbondes ansvarighet för
mantalspenningarnas erläggande af dem, hvilka äro i hans tjänst fast anställda,
lättar i betydande mån uppbörden, på samma gång som stadgandet af
husbondens rätt att innehålla beloppet å tjänares eller arbetares
kontrahe-rade lön, är förestafvadt af en obestridlig rättvisas kraf.
Vi erkänna villigt arbetsgifvarens moraliska förpliktelse att, så vidt
det utan verkligt betungande kan ske, bidraga till sina arbetares
försörjning på ålderdomen eller då deras hälsa och krafter eljest blifva brutna
(se K. M:ts n. pr. sid. 42); men detta är dock något helt annat än
arbetsgifvarens mot vite ålagda juridiska förpliktelse att på ett visst en gång
för alla lagstadgadt sätt komma arbetaren till hjälp, på grund däraf att
han tillgodogör sig hans arbetskraft, hvilken dock redan genom lönen är
betald. I enlighet med ofvan föreslagna stadgande står det arbetsgifvaren
fritt att begagna sig af sin rätt till innehållning af beloppet för den
stadgade afgiften på arbetarens lön eller att efterskänka denna rätt. Vi hålla
före, att mången ägare af större jordegendom, vid hvilken ett flertal
arbetare äro anställda, skall, efter eget bepröfvande af behofvet, komma att
efterskänka denna sin rätt, då den gäller t. ex. en lågt aflönad statkarl
med stor familj, men att han alldeles icke af sin moraliska pliktkänsla
skall känna sig manad att efterskänka denna rätt, då den gäller hans
relativt högt aflönade inspektor, bokhållare eller rättare och likaså, att en
industriidkare eller fabrikant väl kan känna sig manad att efterskänka
denna sin rätt till förmån för en handtlangare eller lågt aflönad arbetare,
men alldeles icke till förmån för verkmästare, arbetsförmän,
räkenskapsförare m. fl.
d) Med debitering, uppbörd och redovisning af mantalspenningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
